Sveriges tillväxt kräver investeringar i järnvägen
På söndag avslutas valrörelsen och svenska folket kommer att avgöra vilka partier som kommer att styra landet de kommande fyra åren. Utöver politisk pajkastning och hårdare retorik har vi under de senaste månaderna upprepande hört hur partierna ska få bukt med arbetslösheten, stärka välfärden, öka tryggheten, stärka försvaret samt öka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Gott så men det som saknas är i grunden en politisk vision – vilket samhälle vill man se och vad krävs för att möjliggöra visionen?
En tillförlitlig och robust järnväg leder till mer tillväxt, starkare konkurrenskraft och är central för landets kompetensförsörjning samt binder ihop arbetsmarknadsregioner. Något som är avgörande om Sverige fortsatt ska finansiera välfärden och öka tryggheten. Detta är något som Tågföretagen, via Omtag Svensk Järnväg, har påvisat i ett flertal rapporter med vittnesmål från bland annat industrin. För en ekonomi där varuexporten står för en tredjedel av BNP och där 75 procent av varuexporten går till Europa är järnvägen central. Men en robust järnväg kräver långsiktighet och sammanhållenhet.
Järnvägen är ett sammanhängande system där enskilda åtgärder på ett järnvägsstråk generar en begränsad effekt om inte fler åtgärder genomförs parallellt på samma stråk. Detta i samband med långa ledtider om upp till två decennier kräver ett rejält politiskt omtag. Det kräver en nationell infrastrukturplanering som är tydlig och med en långsiktig strategisk riktning.
Det behövs en långsiktig nationell strategi för järnvägen med tydliga mål för ökad kapacitet, förbättrad punktlighet, robusthet och konkurrenskraft. Detta kan ske genom att låta bland annat låta politiken sätta långsiktiga och konkreta mål för järnvägen i den nationella infrastrukturplaneringen och låta Trafikverket realisera målen på ett kostnadseffektivt sätt. Det är vad Tågföretagen föreslår i Omtag Svensk Järnväg nya rapport ”Nationell plan på ett nytt sätt” som släpptes i veckan. Den innehåller förslag som att bland annat integrera näringslivets och totalförsvarets behov i planeringen.
Utöver detta behöver politiken:
- Prioritera investeringar i Sveriges viktigaste gods- och persontransportstråk.
- Accelerera planerings- och genomförandeprocesserna för kapacitetshöjande järnvägsinvesteringar.
- Införa nationella program i syfte att åtgärda flaskhalsar, öka kapaciteten och stärka redundansen i järnvägssystemet.
- Öka takten i återtagandet av järnvägens underhållsskuld och effektivisera underhållet genom modern teknik, smartare upphandlingar och stärkt kompetensförsörjning.
- Sätt tydliga mål för bättre punktlighet, kortare restider och högre tillförlitlighet för både gods- och persontrafik.
De nationella föreskrifterna om säkerhetsåtgärder, ledningens utbildning, säkerhetsrevisioner och säkerhetsskanningar har nu trätt i kraft. För berörda järnvägsföretag innebär detta att fokus flyttas från förberedelser till faktisk efterlevnad. Företagen ska kunna visa att de bedriver ett riskbaserat och dokumenterat cybersäkerhetsarbete som omfattar både verksamhet, teknik och leverantörskedjor. Läs mer om cybersäkerhetslagen och järnvägen
Svensk järnväg behöver utvecklas – men det måste ske med ett helhetsperspektiv. Den fungerar bäst när alla delar utvecklas tillsammans. Att stärka godstrafiken är rätt – men inte genom att minska tågresandet, skriver Johan Wadman, vd, Svensk Kollektivtrafik och Pierre Sandberg, förbundsdirektör, Tågföretagen.
Fehmarn Bält närmar sig: ”Med infrastrukturmått är det nästa vecka”
När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar ritas kartan över södra Sveriges arbets- och bostadsmarknad om. Potentialen är stor, men tunneln skapar inte tillväxt på egen hand. Vilka beslut krävs för att Sverige ska kunna ta vara på möjligheterna? Det diskuterades när Fastighetsägarna Syd samlade representanter från politik, näringsliv och organisationer till ett seminarium på Ystad Summit.
Norrland behöver nattåg – inte färre bäddar
Norrbotten och Västerbotten genomgår en omfattande expansion. Gruvnäringen, försvar och krisberedskap, nya industrier och växande turism ökar behovet av goda resmöjligheter till och från norra Sverige. Väl fungerande nattåg som möter marknadens efterfrågan i vårt avlånga land, till rimliga kostnader, är en fråga med stor tyngd för Norrlands utveckling, skriver debattörerna.
Var är alla vallöften om vägar och järnvägar?
Att öka ”kapacitet” och ”bygga ut” är återkommande bud i flera av partiernas valmanifest. Men konkreta utspel om vilka nya järnvägar och vägar som partierna faktiskt vill se får man leta mer efter denna valrörelse.
Utan hamnarna fungerar inte Sveriges infrastruktur
Trelleborg är en nationell knutpunkt i den svenska infrastrukturen. Då är det inte rimligt att Trelleborgs Hamn och kommunen ensamma ska bära kostnaden för de investeringar inom hamnområdet som krävs för att utveckla den nationella transportkedjan och möjliggöra omställningen. Samhället måste börja se hamnar som en integrerad del i den nationella infrastrukturen. Det tycker Malin Collin, vd för Trelleborgs Hamn.
Korta utbildningen kan ge 42 800 i lön – 8 av 10 får jobb
Nästan åtta av tio får jobb efter utbildningen. Nu utreder regeringen om den korta yrkesutbildningen ska bli permanent.
Miljarderna till Inlandsbanan måste ge mer än ökad beredskap
Om upprustningen också ska bidra till regional utveckling, klimatomställning och bättre transporter krävs en bredare syn på banans framtid, skriver Arne Müller.
Slutreplik: Spårfel har fel om vem som sköter järnvägsunderhållet bäst
Spårfel hävdar att järnvägsunderhållets komplexitet är ett argument för ett återtagande. Vi drar motsatt slutsats, skriver Kristoffer Tamsons, Byggföretagen, och Jimmy Hagström, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, i en slutreplik.
Fler containrar på tåg till Göteborgs hamn
Containertransporterna på järnväg till och från Göteborgs hamn fortsätter att öka. Försämras inte konjunkturen drastiskt under hösten kommer 2026 av allt att döma att sluta med ett nytt rekord för containertågen till hamnen.