Infrastruktur

Trafikverket har tagit fram en verksamhetsplan för åren 2024–2029. Branschorganisationerna som deltar i Västrastambanerådet har fått ut den på remiss. Tågföretagen anser att alla åtgärder är angelägna oavsett om det ska byggas nya stambanor eller inte.

Vi håller det långsiktiga perspektivet högt. Vilken transportinfrastruktur bär upp vårt samhälle om 10, 20 eller 50 år? I dessa dagar när samhällsdebatten präglas helt av förväntningarna på budgetpropositionen för 2025 reflekterar vi kring ingångsvärdena för regeringens kommande infrastrukturproposition, som avser 12-årsperioden 2026–2037.

Som vi skrev i förra veckan har medlemsstaterna nu tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och temat väcker därför stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Förutsättningarna för gränsöverskridande järnvägstransporter riskeras och den inre marknaden försvagas om inte EU:s medlemsstater framgent lyssnar på Sverige och därmed går mer på kommissionens förslag. Spännande trepartsförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen påbörjas under hösten. Lyssna på Järnvägspodden för fördjupande perspektiv.

I veckan är det åter dags för Almedalen och Tågföretagen är sedvanligt på plats och arrangerar ett antal aktiviteter – läs mer om dessa här. Under året har järnvägen varit ett återkommande tema som på olika sätt har fått stå i rampljuset – inte minst i riksmedia. Järnvägens betydelse för Sveriges transportsystem är tydligt.

Riksdagens EU-nämnd har idag bidragit till att stärka förutsättningarna för bättre gränsöverskridande järnvägstrafik i Europa. Kommissionens förslag till ny förordning om järnvägskapacitet har gått kräftgång i ministerrådet, där medlemsstaternas regeringar i förhandlingarna om en gemensam position prioriterat nationella trafikbehov. Baksidan med ett alltför ensidigt fokus på inrikes persontrafik är att optimeringen av internationella transportkedjor prioriteras ned. Den svenska regeringen har nu insett detta och har – efter EU-nämndens beslut idag – uppdraget att tydligt markera en avvikande position i ministerrådets omröstning om kapacitetsförordningen den 18 juni.

Tågföretagen arrangerar tre seminarier i samarbete med flera organisationer under Almedalsveckan. Vi kommer prata kollektivtrafik, transporteffektivitet och hur Sverige växer med järnvägen.

Nuvarande finansieringsupplägg för infrastrukturprojekt med offentlig utveckling och förvaltning av infrastrukturen behöver kompletteras med alternativa genomförandemodeller där ett ökat inslag av privat kapital, risktagande och kompetens effektiviserar såväl uppförande som drift.

Svensk transportinfrastruktur behöver förbättras. Underhållsskulden uppgår redan till drygt 100 miljarder kronor. Dagens upplägg där det offentliga har ett odelat ansvar behöver kompletteras med fler inslag av privat kapital, risktagande och kompetens, visar en ny rapport från Almega och Tågföretagen.

Utveckling och förvaltning av svensk transportinfrastruktur har förbättringspotential. Flera statliga utredningar inklusive Trafikverket själva har pekat på att projekt tenderar att bli dyra och att de tar tid samt att det har byggts upp en underhållsskuld på drygt 100 miljarder kronor, skriver Pierre Sandberg, Tågföretagen, Ann Öberg, Almega, tillsammans med Fredrik Bergström i en debattartikel i Dagens industri den 30 maj.

Omtag Svensk Järnväg har i rapporten Industribroms eller industrilyft? undersökt hur 20 stora industriföretag påverkas av transportproblem. Rapporten visar att vart fjärde företag påverkas av störningar, stopp eller kapacitetsbrist i järnvägssystemet på ett sätt som antingen direkt hotar investeringar och expansion eller leder till stora merkostnader och långsiktigt leder till fabriksnedläggningar.