Aktuellt

Undersökningar visar att infrastrukturfrågor inte ligger högt på partiernas prioriteringslistor, vilket är intressant eftersom en tillförlitlig och robust järnväg, leder till mer tillväxt och starkare konkurrenskraft. Detta i sin tur leder till ökad BNP och därmed även en ökad välfärd. Den sistnämnda onekligen en högt prioriterad fråga inom politiken.

Att det finns en underhållsskuld på järnvägen är något som diskuteras och tas upp frekvent men det kan även vara rimligt att tala om en jämställdhetsskuld och att även den bör återtas. Det konstaterade Tågföretagens förbundsdirektör Pierre Sandberg i sitt inledningsanförande på Women in Rail Sveriges första årskonferens som anordnades i veckan. Under dagen presenterades många goda exempel som efterföljdes av många upplysande och viktiga diskussioner om jämställdhet och det mycket stora värdet av fler kvinnor i järnvägsbranschen.

Det är mycket oro i vår omvärld och beredskapsfrågan har aldrig varit så aktuell som nu. En förutsättning för god beredskap är en fungerande järnväg då inget annat transportslag kan frakta den stora mängd människor och gods över vårt avlånga land och över Sveriges gränser som tåg. Detta bekräftades av Jörgen Berglund (M), ordförande i Försvarsberedningen, när han talade på Järnvägsforum Norr för några veckor sedan.

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur sedan 2023, som ser ut att vända i år. Det är glädjande att trenden gå åt rätt håll men det visar också hur viktigt det är att Sveriges företag har bra grundförutsättningar för att fortsatt stå starka – oavsett konjunkturläge. Det påverkar i förlängningen Sveriges tillväxt. En tillförlitlig och robust järnväg utgör en sådan förutsättning eftersom den är avgörande för arbetspendling, godstransporter och Sveriges totalförsvar. Detta kräver dock ett ökat och förbättrat underhåll samt ökad kapacitet, vilket nuvarande förslag till nationell plan dessvärre inte ser ut att möta upp.

Digitalisering, automatisering och ökade krav på robusthet förändrar snabbt kompetensbehoven i järnvägssektorn. Samtidigt satsas historiska belopp i Trafikverkets förslag till nationell plan i syfte att stärka en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Järnvägen är viktig för Sverige och för att järnvägen ska kunna utvecklas framåt behövs människor med rätt kompetens som kan bygga, drifta och underhålla systemet.

”För näringslivet kommer alltmer gods gå på räls, och därför är det ett allvarligt läge att vi släpar efter i investeringar… jag pratar spår och kontaktledningar”. ​Det säger Jacob Wallenberg i en intervju med Ekonomikanalen​. Han menar också att planerandet av infrastrukturprojekt måste ha större långsiktighet än enbart fyra år i taget. Det är ​inte första gången som Wallenberg lyfter järnvägens betydelse​ för Sveriges näringsliv och fortsatta tillväxt. I slutändan handlar det om Sveriges ekonomi och därmed även vår välfärd.

​Den nationella infrastrukturplanen​ är under bearbetning hos infrastrukturdepartementet och i den riktade kritiken gentemot planen har fokus i debatten legat på enskilda sträckor och dess betydelse för specifik kommun eller region. Det som inte alltid lyfts fram är att många sträckor också har en direkt inverkan på hela flödet i järnvägssystemet – från norr till söder, öst till väst.

I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen där tidigare infrastrukturministrar, ekonomiska talespersoner och statsministern gav sin syn kring vikten av infrastruktur, varför det blivit som det blivit och vad som behövs i fortsättningen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!

Inledningen på detta år har onekligen haft en rivstart. Dessvärre inte på ett sätt man hade önskat. Det geopoliska läget i omvärlden har försämrats och vi börjar, om utvecklingen fortsätter framgent, sakteliga närma oss en ny världsordning.

År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.