Reserestriktioner tas bort

Vid en presskonferens igår meddelade regeringen att reserestriktionerna tas bort för inrikesresande från och med den 13 juni. Samtidigt bibehålls en lång rad restriktioner för att upprätthålla den fysiska distanseringen som fortsätter att stå i centrum för Sveriges coronastrategi. Det är den minskade belastningen på vården som innebär att Sverige kan lätta på reserestriktionerna. Symtomfria personer ska kunna resa fritt inom Sverige och allt resande sker under personligt ansvar.

Efter beskedet ökade biljettbokningarna inför sommarens resor, från de extremt låga nivåer vi sett de senaste månaderna. Redan under Kristi himmelfärdshelgen såg vi ett ökat totalt resande, men fortfarande var det betydligt färre resor än jämfört med samma långhelg för ett år sedan. Även om allt pekar mot att resandet nu ökar är vår bedömning att riktlinjer kring trängsel och distansering behöver fortsätta gälla under lång tid. Även om torsdagens besked innebär en avgörande lättnad hade det varit välkommet med en lång rad förtydliganden. Exempelvis behöver vi besked även om sådana väsentliga frågor som hur obokade resor ska hanteras i ljuset av kraven på distans. Det är helt enkelt inte möjligt att införa platsbokade resor i kollektivtrafiken i våra storstadsområden. Även hanteringen av trängsel på plattformar och stationer är kritisk. Kraven på distansering innebär kapacitetsminskningar i storleksordningen 70 procent. Det är därför troligt att det kommer behövas riktlinjer för arbetsgivare om hur man kan bidra till minskat smittspridning, till exempel genom att ge tydliga besked om var och när personalen förväntas utföra sitt arbete. Även rena ordningsfrågor och ordnings- och trafikpersonals arbetssituation bör hanteras. Vi förväntar oss förtydliganden i kommande allmänna råd från Folkhälsomyndigheten som utlovats idag.

För den som följer arbetet med Nationell plan 2022−2033 kan några utdrag från interpellationsdebatten i måndags mellan infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och Magnus Jacobsson (KD) vara av intresse. Ministern bekräftade att arbetet med kommande nationell infrastrukturplanering för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Den i dimma höljda processen är ingen ovanlighet. Ministern påpekade att planerna inte alltid varit tolvåriga, med revidering vart fjärde år, och att olika regeringar hanterat Trafikverkets inriktningsplanering på olika sätt. Signalerna att det är klimatomställningen som sätter ramen för infrastrukturpolitiken bekräftades och att detta i sig är en möjlighet för Sverige att nu uppgradera transportsystemet. Klimatomställningen är enligt infrastrukturministern en fördel för Sverige, ur tillväxtsynpunkt, ur näringspolitisk synpunkt och ur industriell synpunkt.

Läs hela nyhetsbrevet