Klimatpolitiska rådets rapport 2021
När det gäller transportsystemets effektivitet ger Klimatpolitiska rådets rapport 2021 en blandad bild. Trots att en stor del av regeringens akuta räddningsinsatser under pandemin har gått till det fossilintensiva flyget har de sammantaget fortsatt arbetet med att skärpa styrningen, i synnerhet vad gäller elektrifiering och förnybara drivmedel. Det är osäkert om regeringens intentioner ännu fått genomslag och med pandemin följer nya utmaningar.
Ett exempel är hur kollektivtrafikens framtid kan komma att påverkas långsiktigt av de beteendeförändringar som setts under 2020. Här krävs ytterligare analys och en genomtänkt process för att undvika bakslag. Det finns också ett fönster att nyttja som stödjer beteendeförändringar som kan leda till att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser: ökat distansarbete och digitala möten (icke-resande), mer cykel- och gångtransporter samt mer klimatsmarta transporter för den växande e-handeln.
Klarar vi klimatmålen?
Redan 2019 lyfte rådet att planeringen av Sveriges infrastruktur inte baseras på att klimatmålen ska uppnås, utan på prognoser för ökad vägtrafik som inte är förenliga med 2030-målet. De tio rekommendationer som Klimatpolitiska rådet presenterat för transportsektorns klimatomställning i rapporten år 2019 är fortfarande relevanta.
Om det är någon gång man ska bli orolig för om vi ska klara klimatmålen så är det efter årets rapport. Utöver risken för att vi inte klarar de kritiska klimatmålen kritiserar rådet framför allt bristen på samordning av pandemistödpaket och klimatpolitiken. Rådet konstaterar att regeringens politik inte räcker för att Sveriges utsläpp ska vara nere på noll år 2045. Bara tio procent av återhämtningspolitiken under pandemin bidrar till att nå klimatmålen.
Infrastrukturpropositionen bör bidra till transporteffektivt samhälle
Klimatpolitiska rådet belyser vikten av att kommande infrastrukturproposition säkerställer att den fysiska infrastrukturen bidrar till ett transporteffektivt samhälle. Ett test på om den förändrade målformuleringarna lett till väsentliga förändringar är det inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen 2022–2033 respektive 2037 som Trafikverket presenterade i oktober 2020. Klimatmålen får relativt stor plats i underlaget men Trafikverket antar att de i princip behöver uppnås genom andra åtgärder än genom transport- och samhällsplaneringen. Rådet är oroat över att ännu en planeringsperiod riskerar att förflyta utan att transportplaneringen på något påtagligt sätt förändras utifrån det klimatpolitiska ramverket. Man anser att regeringen behöver göra ett omtag, dels vad gäller det föreliggande inriktningsunderlaget, dels för att förändra den nuvarande processen för infrastrukturplanering till en mer integrerad transportplanering. Rekommendationen från Klimatpolitiska rådet till regeringen blir att se till att den nationella planen för transportinfrastruktur bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle inom klimatmålens ramar.
Vi ser återigen samma budskap i årets rapport som i tidigare rapporter Inget av målen i det klimatpolitiska ramverket bortom 2020 kommer att nås med nuvarande politik.
Är det i år vi får se förändringarna som behövs för att nå klimatmålen, exempelvis inom infrastrukturplaneringen?
I sammanhanget noterar vi att regeringen nu lämnat uppdrag till Trafikanalys att ta fram underlag om transportområdet inför den kommande klimatpolitiska handlingsplanen.