Plan 2022–2033 – små steg i rätt riktning
Hur vill vi att vårt framtida samhälle ska byggas? Hur ska vi resa och transportera oss själva, våra varuinköp och vårt gods? Svaret blir en kombination av vad som är möjligt idag och i framtiden och av vad vi vill. Vad vi faktiskt vill är inte en obetydlig fråga, kanske är det den allra viktigaste. När frågan besvaras inom transportpolitiken hamnar tillgängligheten i fokus, men vilken typ av tillgänglighet är det vi som samhälle efterfrågar? På korta distanser: vill vi resa kollektivt i och/eller i kombination med annan delad mobilitet, eller är det med egen elcykel eller elbil som ska parkeras vid destinationen? På längre sträckor: är det sittande i små elbilar på våra motorvägar i kombination med flyg, eller i bekväma tåg mellan våra stadskärnor? Vilken infrastruktur vill vi ha i våra kulturlandskap? Till de många frågorna om vad vi som samhälle faktiskt vill ha måste även läggas klimataspekterna. Utsläppen från transportsektorn måste minska betydligt snabbare än hittills och ett stort bidrag är överflyttning av transporter från väg till järnväg.
Trafikverket presenterade den 30 november sitt förslag till ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. En blandning av sött och salt. Vi ser att 80 procent av investeringarna går till järnväg och att det finns kostnadsreduktioner på 65 mdr i projektet nya stambanor. Vi ser dock också att flera viktiga åtgärder ligger sent i planen. Det är i första hand regeringens direktiv som begränsar Trafikverkets handlingsutrymme, vilket innebär att satsningar i numera ”heta” Norrland inte prioriterats upp i närtid och därmed att adekvat infrastruktur byggs färdigt långt efter industrins nyetableringar. Branschens signaler om ERTMS-ombordutrustning tycks ha gått fram och Trafikverket argumenterar starkt för statlig medfinansiering. Underhållet av landets infrastruktur kräver dock mer. Planförslaget innehåller känslighetsanalyser som inte tydliggör transporteffektivitetens vinster och lämnar mycket övrigt att önska. Läs mer om detta och om att planförslaget trots allt är ett steg i rätt riktning men att statsfinanserna tillåter mer
Även årets Järnvägsdag den 24 november – den åttonde i ordningen i samverkan mellan Swedtrain och Tågföretagen – hade stort fokus på infrastruktur som en av framtidsfrågorna. Temat för dagen var 2030 – vad väntar vi på? Efter en inspirationsrik dag så kan vi konstatera att vi både kan och vill lösa det mesta tillsammans. Läs mer om Järnvägsdagen i en separat artikel.
Ny studie visar: Självkörande fordon kan skapa trafikinfarkter
Rätt använda kan delade självkörande fordon i framtiden bidra till ett mer hållbart resande med minskad trängsel i Göteborgstrafiken.
Läs artikeln på dagensinfrastruktur.se
Trafikverket: Så kan vi svara på boomen i norra Sverige
En storsatsning på bland annat vägnätet runt Skellefteå och Malmbanan mellan Luleå och Riksgränsen behöver få grönt ljus för lånefinansiering av regeringen, anser Trafikverket. Involverade branschaktörer ser stora möjligheter till att hitta sätt att finansiera återbetalningen.
Läs artikeln på altinget.se
Trafikverkets nya kalkyl: billigare att bygga nya stambanor
Trafikverket ser möjligheter att sänka kostnaderna för de nya stambanorna med 65 miljarder kronor. I den nya nationella planen för infrastruktur finns också nya investeringar i norra Norrland för att möta industrisatsningarna där.
Läs artikeln på dn.se
Trafikverket satsar i norr – många projekt försenas
Stora satsningar görs i norra Sverige för att möta industrins behov, enligt Trafikverkets uppdaterade planering för väg och järnväg de kommande tio åren. Samtidigt förskjuts många projekt i tid till följd av ökade kostnader.
Läs artikeln på svd.se
Ostlänken kan byggas snabbare
Eftersom arbete i västra Sverige försenas så föreslår Trafikverket att fem miljarder kronor omfördelas till Ostlänken. Det skulle kunna snabba på bygget av den nya järnvägssträckan.
Läs artikeln på svt.se
Nya planen: Så ska signalsystemskrånglet lösas ut
Trafikverket gör en ny påstötning på regeringen att få statlig medfinansiering för att få med bolagen i signalsystemsbytet. En välkommet drag, säger Tågföretagens näringspolitiska chef. ”Fördyrningen är ett faktum. Men nu är man väldigt måna om att peka på att det finns inget val.”
Läs artikeln på altinget.se
Återtåget – det kommer sen går det – Järnvägspodden
Efter en lång vandring i skuggorna är tågtrafiken på väg ut ur pandemin-tunneln och in i ljuset. Men hur säkra är vi på att resenärer och gods återkommer? Vi lyfter på locket till denna aktuella fråga tillsammans med Bo-Lennart Nelldal och Petter Essén.
Lyssna på Järnvägspodden avsnitt 14