Förslag miljöstyrande system för godstransporter

Januariavtalets punkt 28 – som berörde infrastrukturperspektivet – innehöll inte bara att nya stambanor skulle byggas ut mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, att fortsatt utbyggnad skulle ske av järnvägen i norra Sverige samt att upphandling av nattåg till europeiska städer skulle genomföras. Nej, här fanns också att ett miljöstyrande system för godstransporter skulle utredas. Utredningen (SOU 2022:13) lämnades efter ett par framflyttade leveransdatum över till regeringen den 31 mars 2022.

Utredningen har analyserat olika alternativ som skulle kunna ersätta det för närvarande tidsbaserade Eurovignette-systemet och förordar att ett avståndsbaserat system införs. Tanken är att ett sådant system skulle bidra till förbättrad kontroll av regelefterlevnaden i trafiken, till att miljö- och klimatmålen nås samt till att kompensera för budgetförsvagningen vid slopande av eurovinjettavgiften (vägavgiften).

Utredningen föreslår att det vägnät där den nya avståndsbaserade systemet ska omfatta europavägar, riksvägar och primära länsvägar. Inom detta vägnät ska vägar som har en högre trafikintensitet – överstigande 500 tunga fordon per dygn i genomsnitt – omfattas av beskattning. Utredningen föreslår en genomtänkt geografisk differentiering, med en förhöjd skatt i de tre största tätorterna och med en lägre skattenivå i glesbygdslän.

Därmed kan kostnaderna för den externa samhällsbelastningen från lastbilstrafiken täckas i högre utsträckning med en mer rättvisande prissättning, eftersom de externa kostnaderna är högre i tätorter än på landsbygd.

Syftet med differentieringen mellan större städer och glesbygd är att hänsyn tas till Sveriges särskilda förhållanden med relativt gles lastbilstrafik och långa transportavstånd med beaktande av näringslivets konkurrenskraft.

Vi noterar att förhandlingarna om ett nytt Eurovignettedirektiv, som nyss avslutats på EU-nivån, förts parallellt med den svenska utredningen. Även Eurovignettedirektivet förordar en övergång till distansbaserade avgifter samt kräver bland annat rapportering över vilka avgifter som tas ut och hur de används. Senast 2024 ska Eurovignettedirektivet vara infört i svensk lagstiftning, så en ny regering har att skida till verket snarast för att få ett sammanhållet och smart system för distansbaserade avgifter på plats