Samm­anställning av riksdagspartiernas järnvägspolitik

Valet är snart här och vad tycker partierna egentligen om järnvägen. Tågföretagen har gjort en sammanställning av partiernas ställningstagande kring nya stambanor och järnvägssatsningar.

Socialdemokraterna

  • Anser att investeringar och underhåll ska styras av politiska mål – dock är den nationella planen prognosbaserad vilket innebär att planen inte kan ta hänsyn till nya politiska mål.
  • Avsätter 165 miljarder kronor till järnvägsunderhåll. Upprustningarna specificeras i nationell plan.
  • Partiet är positivt till nya stambanor – behövs för att möta det kraftigt ökande tågresandet, för mer gods på järnväg och öka pendeltågens möjligheter i nuvarande tågsystem.
  • Partiet vill att mer godstransporter flyttas till järnvägen.
  • Partiets främsta fokus nu är att förverkliga den nationella planen.
  • Socialdemokraterna har historiskt sett visat ett stort engagemang för Nya Ostkustbanan. I planbeslutet från 2018 adderade den rödgröna regeringen ytterligare 3,6 miljarder till dubbelspårsutbyggnaden, vilket var 1,7 miljarder mer än vad Trafikverket hade föreslagit. 2022 adderade den socialdemokratiska regeringen 5 miljarder över Trafikverkets förslag. (Trafikverket hade strukit etappen Gävle-Kringlan men regeringen lade tillbaka den).
  • Partiet är även positiva till gränsöverskridande transporter och har uppdragit åt Trafikverket att tillsammans med Jernbanedirektoratet utreda möjligheterna för etappvis utveckling av järnvägen mellan Stockholm och Oslo.
  • I regeringsställning har partiet också haft avsikt att initiera till dialog med norska regeringen gällande utvecklingen av stråken Stockholm- Oslo, Göteborg- Oslo samt Malmbanan och Ofotenbanan.

Vänsterpartiet

  • I nationell plan föreslås investeringar per invånare i respektive län/region. Detta gör att investeringarna blir ojämnt fördelade oberoende det behov som finns. Partiet anser att fördelningen borde vara mer jämlik för att man ska kunna bo i hela landet. Partiet har föreslagit ytterligare 170 miljarder kronor mer för planperioden.
  • Vill styrka klimatskadliga motorvägar – till exempel Tvärförbindelsen Södertörn och i stället lägga pengar på järnvägen.
  • Partiet vill rusta upp de regionala banorna.
  • Vill bygga nya stambanor för höghastighetståg. Satsningen ska genomföras som ett separat lånefinansierat projekt vid sidan om den ordinarie infrastrukturbudgeten.
  • De nya stambanorna ska vara klara 2030 eller kort därefter.
  • Partiet vill se särskilt stöd till godspendlar samt sänka järnvägens banavgifter och införa avståndsbaserad skatt/avgift på lastbilar. Intäkterna kan gå till järnvägsunderhåll.
  • Över lag vill partiet se ökade statliga anslag till infrastrukturen. Vill att den nationella planen görs om helt ifall klimatmålen ska kunna nås.
  • Partiet har drivit på hårt för att skynda på färdigställandet av Nya Ostkustbanan det vill säga dubbelspåret mellan Gävle och Härnösand.
  • Partiet är också positiva till gränsöverskridande järnvägsförbindelser och anser att det bör byggas ett snabbspår mellan Stockholm-Oslo.

Miljöpartiet

  • Anser att Trafikverket behöver arbeta målstyrt för att kunna nå transport- och klimatpolitiska målen.
  • Vill rusta upp och satsa mer på upprustningen av de regionala banorna. Dessa är viktiga för hållbar regional arbetspendling samt i många fall godstransporter.
  • Nya stambanor är nödvändiga för att klara av kapaciteten i Sveriges järnvägssystem. Långsiktigt och hållbarhetsmässigt behöver järnvägen byggas för snabba, moderna tåg som går upp 320 km/h.
  • Stambanorna bör finansieras via lån och vara klart så snabbt som möjligt.
  • Vill att större andel av budgeten ska gå till järnväg samt sätta stopp för nya planerade vägbyggen. Vill kraftigt öka de statliga anslagen till stambanorna.
  • Partiet vill att Nya Ostkustbanan ska byggas ut och anser att bygget bör skyndas på och prioriteras ytterligare.
  • Partiet förespråkar också tåg till Oslo från Stockholm via Västerås, Örebro, Arvika och Karlstad. Miljöpartiet har också förespråkat att Trafikverket, tillsammans med norska Jernbanedirektoriatet, ska utreda sträckan Oslo-Stockholm.

Centerpartiet

  • Anser att Sverige behöver rusta upp befintlig järnväg och bygga nu.
  • Viktigt med lokala järnvägar som underlättar arbetspendling.
  • Partiet är positiva till nya stambanor och öppna för att lånefinansiera dessa i stället för att anslagsfinansiera över löpande budget.
  • Partiet är öppet för att lägga in andra infrastrukturprojekt för motsvarade lånefinansiering.
  • Öppna för breda politiska samtal i frågan om stambanorna och finansieringen.
  • Anser att bättre kapacitet och prioritering för intermodala transporter skulle kunna avlasta järnvägen och stärka åkerinäringen.
  • Partiet vill också låta andra än staten vara med och driva projekt samt i vissa fall ta ut en avgift för de som åker på nybyggda broar och vägar. Pengarna ska i sådana fall gå till underhållet av det mindre väg- och järnvägsnätet.
  • Traditionellt har partiet arbetat kraftfullt för att påskynda dubbelspåret på Nya Ostkustbanan, och den regionala uppslutningen är fortsatt stor.
  • Partiet anser också att det är viktigt att bygga ut spåret Oslo-Stockholm, i synnerhet är det viktigt för de län som påverkas av detta.

Liberalerna

  • Liberalerna har drivit för en näringslivspott i nationell plan för att underlätta byggandet av infrastruktur till industrier.
  • Fokus bör ligga på att bygga bort kapacitetsbrister och kraftigt öka utnyttjandegraden av järnväg.
  • Anser att utvecklingen av regionala banor kan åka tillgänglighet och bör i vissa fall prioriteras högre, till exempel i Västsverige.
  • Partiet är skeptiskt till nya stambanorna. Anledningen till detta är kalkylerna som har en prognos på flera hundra miljarder kronor som ännu inte är finansierade. Partiet anser att avsaknaden av finansiering riskerar att ta medel från underhåll av befintlig järnväg och lönsamma projekt.
  • Negativa till att stambanorna ska finansieras via lån.
  • Partiet anser att längre och tyngre godståg bidrar med stora samhällsnyttor samtidigt som ledig kapacitet nyttjas. Anser att detta är det snabbaste sättet att öka kapaciteten i järnvägssystemet. Detta kan göras med mindre investeringar i bland annat mötesstationer och förbispår.
  • Gods behöver prioriteras mer i de samhällsekonomiska kalkylerna.
  • Nya Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand ska byggas ut med dubbelspår senast 2035.
  • Partiet anser att satsningen på sträckan Stockholm-Oslo bör prioriteras framför satsningen på höghastighetståg.

Kristdemokraterna

  • Underhållsskulden är stor och partiet anser att man bör öka underhållet och lägga investeringarna på åtgärder som gör mest nytta för att hålla tågtrafiken rullande enligt tidtabell.
  • Anser att investeringar bör göras där de gör mest nytta.
  • Anser att upprustning bör prioriteras för att säkra tillförlitligheten i tågtrafiken. ”För att medborgare våga arbetspendla med tåg behöver de vara säkra på att just deras spår fungerar”.
  • Anser att satsningarna på nya stambanor och höghastighetståg ska avslutas. Partiet ser stora risker i att satsningarna kommer ta upp alla tillgängliga resurser. Fokus bör vara att rusta upp befintliga banor.
  • Vill utveckla kombiterminaler för att förenkla och snabba på omlastning för att öka incitamenten för godstransporter på järnvägen.
  • Partiet vill tillåta privata aktörer vara med och bygga en del projekt samt att kommuner och region ska kunna ta initiativ till satsningar.
  • Partiet anser att utbyggnaden av Nya Ostkustbanan bör prioriteras med tanke på de stora industrisatsningarna i Norrbotten.
  • Partiet är även positivt till tågförbindelser mellan Stockholm och Oslo och anser att arbetet bör skyndas på. Partiet har bifallit ett utskottsinitiativ för detta.

Moderaterna

  • Moderaterna vill att samhällsekonomisk nytta ska styra infrastrukturpolitiska investeringar.
  • Anser att man bör satsa på rätt färdslag i rätt del av landet – till exempel bygga bort flaskhalsar i pendlingsstråk och rusta upp vägar i glesbygd. Fel att bygga höghastighetståg.
  • Anser att man regionalt behöver prioritera upprustningen av Inlandsbanan och Kinnekullebanan.
  • Partiet säger nej till höghastighetståg. Vill i stället stärka pendlingen mellan Alingsås-Göteborg och Hässleholm-Lund samt bygga Ostlänken.
  • Partiet har öppnat upp för lånefinansieringar i vissa projekt förutsatt att det går att finansiera via till exempel höjda banavgifter.
  • Vill stärka gods- och pendlingsflödet mellan olika färdslag genom att till exempel bygga Västra stambanan mellan Alingsås.
  • Partiet vill genomlysa Trafikverket för att få ut mer för statens pengar samt låter projekt drivas i egna organisationer (som till exempel Öresundsbron).
  • Nya Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand ska byggas ut med dubbelspår senast 2035.
  • Moderaterna anser också att en snabbförbindelse mellan Stockholm och Oslo bör byggas, snarare än nya stambanor. Partiet anser även Ostlänken och Västra stambanan bör rustas upp snarast och Norrbotniabanan byggas.

Sverigedemokraterna

  • Anser att utgångspunkten i investeringar bör vara behovet och effekten. Partiet har anslagit ett budgetalternativ på 500 miljoner kronor mer än regeringens budget för investeringar i järnväg och väg. Samt ytterligare 500 miljoner kronor mer för underhåll av järnväg och väg.
  • Partiet kan i nuläget inte ställa sig bakom nya stambanor och höghastighetståg (i den utformning som det föreslås). Partiet anser att det är en felprioritering och att man i stället bör prioritera den stora underhållsskuld som finns.
  • Mer medel behöver avsättas till underhållsinsatser samt investera i befintligt järnvägssystem.
  • Partiet vill se infrastrukturen som en helhet och inte sätta trafikslag mot varandra.
  • Partiet har varit kritiska till regeringens infrastrukturplan, bland annat för att satsningarna på Ostkustbanan inte prioriteras då partiet anser att det är viktigt.
  • Partiet har ställt sig bakom Trafikutskottets förslag om att förbindelsen mellan Stockholm – Oslo bör utvecklas och att Trafikverket bör utreda förutsättningarna att utveckla stråket.