Stora risker med uppskjuten utbyggnad av nya stambanor

Gör inte om samma misstag igen! Det är Dagens Industris PM Nilssons budskap avseende nytillträdda regeringars tendens att riva upp långt gångna infrastrukturprojekt. Det är lätt att skriva under på det och exemplen är talande. Citybanan i Stockholm sköts 2006 upp av en nytillträdd regering och byggdes ändå med kraftig försening. Samma typ av förseningar har drabbat Norrbotniabanan och andra för industrin viktiga systemkritiska länkar, som dubbelspår till Hallsberg och slutförandet av Västkustbanan.

Att ett maktskifte skulle kunna innebära förändringar i den nationella infrastrukturplanen är givet. Men uttalanden om att ”stoppa!” sådant som redan fått fäste i myllan bör hanteras varsamt även om sådana uttalanden gjorts i debatten inför valet.

Den svenska järnvägen är idag utmanad på så många sätt. Underhållsskulden och kapacitetsbristen ökar ständigt. Samtidigt ser vi även ett antal växande utmaningar som påverkar hela samhället – kriget i Ukraina, energiförsörjningen och en tilltagande klimatkris.

Kalkylen för järnvägen är positiv

En motion i riksdagen av det tillträdande regeringsunderlaget M, KD, L och SD föreslog ett stopp av och omvärdering av utbyggnaden av nya stambanor. Enligt motionen borde projektet stoppas till förmån för andra projekt och underhåll av den svenska järnvägen. Motionen baseras på det felaktiga antagandet att samhällsekonomiska kalkyler visar att det inte är lönsamt att bygga ut nya stambanor och att underhåll av befintliga banor bör prioriteras. I själva verket har två färska konsultrapporter visat på att kalkylen troligtvis är positiv.

Tågföretagen anser att det vore dåligt för den svenska järnvägen och för hela landet om utbyggnaden av nya stambanor skulle stoppas eller skjutas upp. Sverige är i behov av ett robust järnvägssystem som lever upp till våra nationella behov och som också är kompatibelt med våra grannländer och EU.

Efterfrågan på järnväg ökar

Persontrafiken på järnvägen har mer än fördubblats sedan 1990-talet och fortsätter konstant att öka. Efter nedgången av resenärer till följd av pandemin, kan vi nu se en tydlig ökning av pendlare och fritidsresenärer. Godstransporter i sin tur har inte ökat lika mycket. Men vi ser en alltmer påtaglig ökning, inte minst under första halvåret 2022 där antalet godstransporter ökade med 10,5 procent jämfört med samma period året innan. Högre bränslepriser, minskad tillgång av utländska chaufförer samt allt fler företag som strävar efter klimatvänliga transportsätt ökar behovet av multimodalitet.

I takt med att även Fehmarn Bält-förbindelsen står klar år 2029 kommer efterfrågan på gods- och persontransporter på järnväg att öka. Med detta kommer det även att bli närmare till Hamburg från Skåne än till Stockholm. Då öppnas det upp för en bredare arbetsmarknad, mer handel och ökad turism. Fehmarn Bält- förbindelsen kommer också få stor betydelse för den svenska industrin där prognoser visar att godstrafiken kan fördubblas fram till år 2035.

Nya stambanor har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Nya stambanor har även stor betydelse för regional och lokal utveckling då stambanorna bland annat skulle kunna bidra till större arbetsmarknadsregioner och ökad tillväxt. Det skulle även generera ökad tillgänglighet där människor erbjuds en möjlighet att välja sysselsättning och livsstil som passar dem. Samtligt som näringslivet skulle kunna växa och omfatta större geografiska områden. Här räcker det att blicka ut över Europa för att se vilka möjligheter bättre och effektivare förbindelser medför. Denna interaktiva karta visar hur städer i till exempel Tyskland och Frankrike har en betydligt längre räckvidd än städer i Sverige vilket öppnar upp för helt andra förutsättningar och kapaciteter.

Den svenska järnvägens stora underhållsskuld behöver behandlas, men järnvägen behöver även byggas ut. Om både delar inte genomförs skulle riskerna bli för stora då detta skulle slå mot den regionala utvecklingen, mot näringslivets utveckling, mot att uppnå klimatmålen och mot ökad transporteffektivitet.

Nyttorna med nya stambanor är stora och i stället för att skjuta upp projektet bör den tillträdande regeringen bland annat prioritera kortare bygg- och genomförandetider, alltså både hur man kan bygga och underhålla i snabbare takt. Utbyggnaden av nya stambanor kan både kortas ner och bli mer kostnadseffektiv, till exempel genom att använda ny byggteknik – för landbroar – som dessutom kan generera snabbare effekthämtning.