Riksrevisionen kritisk till hanteringen av myndigheters avgiftsbelagda tjänster
Nyligen lämnade Riksrevisionen över en rapport om myndigheternas avgiftsbelagda tjänster som riktas till företag – hur tjänsterna styrs och om de tillhandahålls med tillräcklig produktivitet och effektivitet. Riksrevisionen fastställer att många myndigheter har monopol på de avgiftsbelagda tjänsterna, vilket kan leda till ineffektivitet då det saknas konkurrens. Vidare menar Riksrevisionen att det kan innebära att avgifterna inte motsvarar behoven hos de företag som använder tjänsterna och att tjänsterna inte produceras med den effektivitet som skulle kunna uppnås. Det kan konstateras att Riksrevisionen i mångt och mycket drar samma slutsatser som Tågföretagen.
Tågföretagen har under senaste åren drivit frågan att få fram förslag på hur branschvillkoren i Trafikeringsavtal, Trav, och Järnvägsnätsbeskrivningen, JNB, kan utvecklas avseende rättigheter och skyldigheter för avtalsparterna. Detta med syftet att bidra till balans i avtalsrelationen, bättre transporttjänster, ökad effektivitet, affärsmässighet och konkurrenskraft.
I rapporten lyfter Riksrevisionen fram att det är viktigt för företag att ha stabila och långsiktiga verksamhetsförutsättningar. Ett viktigt konstaterande med anledning av det inom järnvägsbranschen finns två pågående domstolstvister för att klargöra ansvarsfrågan kopplat till Trafikverkets bristande leveranser – i befintligt avtal – förenklat kan sägas inte har något ansvar för att det som utlovas i tågplanen kommer att kunna köras. När myndigheter förändrar avgifter eller erbjuder en tjänst är det viktigt med genomarbetade konsekvensanalyser som beaktar de olika branschernas konkurrenskraft. Riksrevisionen påpekar att regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att hantera dessa risker samt regeringen – generellt – inte använder centrala gemensamma nyckeltal för analys och uppföljning av resultatet av myndigheternas avgiftsbelagda verksamhet. Även detta är en fråga som Tågföretagen har drivit sedan införandet av MPK – att med hjälp av nyckeltal följa hur väl leveransen av den utlovade tågplanen genomförs genom hela planeringsprocessen, från tågplan till faktiskt utförd trafik.
Tågföretagen hoppas att vi gemensamt kan komma vidare i frågan kring skäliga avtalsvillkor, där Trafikverket binder sig till vad en leverans de facto ska omfatta och – att när så inte görs – också bära risken. Att påverka och ansvara för en risk innebär alltså att vederbörande står för notan när leveransen inte sker i enlighet med stipulerade avtal och definierade servicenivåer.