Banavgifter

I veckan kom glädjande besked från regeringen om att höja miljökompensationen för godstågsoperatörer med 330 miljoner kronor till totalt 885 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. Det är en välkommen ekonomisk avlastning då banavgifterna har ökat med över 600 procent under loppet av 15 år och med cirka 40 procent sedan årsskiftet.

Den 30 september kommer Trafikverket på regeringens uppdrag att lämna sitt förslag till hur ett stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas och i detta arbete har Tågföretagen haft god dialog med såväl Trafikverket som PA Consulting, som bistår Trafikverket. Som en del av uppdraget har PA Consulting tagit fram en rapport om kostnaderna för ombordsystemet, som återkopplades till bland annat Tågföretagen tidigare i veckan.

Banavgifterna på järnvägen har ökat kraftigt, 600 procent på 15 år och cirka 40 procent sedan årsskiftet. Detta har försämrat konkurrenskraften för industrin, som är de stora transportköparna, och en av orsakerna till godstågsoperatörernas försämrade lönsamhet. Regeringen gav  Trafikverket i uppdrag att se över nivåerna och beräkningsgrunderna för att stärka järnvägens konkurrenskraft och effektivitet. Rapporten presenterades i dagarna och berör dessvärre inte konkurrenskraften för godstransporter eller påverkan på Sveriges näringsliv. Trafikverket fokuserar strikt på beräkningar av banavgifter, utan analys av andra transportslag eller konsekvenserna av ökade avgifter, vilket hade varit önskvärt.

Lantbruks- och infrastrukturdepartementet arrangerade i veckan branschmöte järnväg, ett uppskattat initiativ. Bland en lång rad av teman riktades stor uppmärksamhet mot Trafikverkets regeringsuppdrag att se över beräkningsmodellerna för uttaget av banavgifter i Sverige. Preliminära slutsatser har nyligen presenterats och av det vi hittills sett tar inte utredningen tillräcklig hänsyn till konkurrenskraften för godstransporter på järnväg. Regeringen har återkommande hänvisat till att syftet med översynen är att använda järnvägen effektivare och att stärka järnvägens konkurrenskraft. Dock måste vi dessvärre konstatera: utredningen kommer inte bidra med konkreta verktyg för att minska riskerna med de ökande och betungande banavgifterna.

Den gångna helgen deltog Tågföretagen under Omtag Svensk Järnvägs flagg i Socialdemokraternas partikongress. Det blev intensiva dagar med givande diskussioner, bland annat med LO:s ordförande Johan Lindholm, som talade gott om järnvägen och behovet av att återta såväl underhålls- som kapacitetsskulden. Vi påtalade vikten av att hitta gemensamma hållpunkter kring järnvägen och övrig infrastruktur tillsammans med näringslivet så att vi – med gemensamma tag – kan få en långsiktig planering på plats, oavsett politisk färg på regeringen.

Nyligen lämnade Riksrevisionen över en rapport om myndigheternas avgiftsbelagda tjänster som riktas till företag – hur tjänsterna styrs och om de tillhandahålls med tillräcklig produktivitet och effektivitet. Riksrevisionen fastställer att många myndigheter har monopol på de avgiftsbelagda tjänsterna, vilket kan leda till ineffektivitet då det saknas konkurrens. Vidare menar Riksrevisionen att det kan innebära att avgifterna inte motsvarar behoven hos de företag som använder tjänsterna och att tjänsterna inte produceras med den effektivitet som skulle kunna uppnås. Det kan konstateras att Riksrevisionen i mångt och mycket drar samma slutsatser som Tågföretagen.

”I grunden talar vi om att EU ska genomföra den inre marknaden… och det handlar om fysisk infrastruktur som järnvägsspår.” Det sa Jacob Wallenberg, ordförande Investor och Svenskt Näringsliv, i en intervju i senaste Agenda på SVT. Bakgrunden är att EU tappar i konkurrenskraft i jämförelse med USA och Kina. Det är en träffsäker slutsats av den tydliga kopplingen mellan infrastruktur och konkurrenskraft från vår viktigaste näringslivsföreträdare.