Infrastruktur

Vi behöver hitta en lösning på sårbarheten och kapacitetsproblemen över Öresund. En tunnel från Landskrona till Köpenhamn skulle öka järnvägskapaciteten över Öresund med 100 procent. Denna förbindelse bör därför utredas skriver vd:n för Tågoperatörerna Björn Westerberg och Landskronas kso Torkild Strandberg (L) den 4 juni i Dagens samhälle.

En uppdelad arbetsvecka med både sommar- och vinterväder är till ända. Tågen har klarat sig bra. Dock har nästan 400 000 passagerare drabbats av inställda flyg även om piloternas strejkglädje knappast kan skyllas på vädret.

En något kortare arbetsvecka går mot sitt slut. Tankesmedjan Fores och Världsnaturfonden arrangerade Klimatsamtal med kandidater till EU-parlamentet. I transportpanelen deltog Lorentz Tovatt (MP) samt Fredrick Federley (C). Dessvärre fick det aviserade fokuset på godstransporter och överflyttning från vägtrafik till järnväg och sjöfart fick inte så mycket plats. Flyget och flygskammen tog över debatten. Intressant är dock att diskussioner förs på EU-nivån om införande av koldioxidskatt och eget sektormål för transportsektorn. Även tankar kring en europeisk flygskatt som kan bidra till utbyggnad till järnvägen framfördes liksom underlättande av internationella bokningstjänster för tågbiljetter.

Infrastrukturdepartementet invigdes den 1 april i Bankhallen på Malmtorgsgatan. I samband med invigningen klipptes inga band – utan istället knöts det band, eftersom arbetet kring infrastruktur, digitalisering och energi kommer att samlas under samma tak i det nya departementet. För infrastrukturpolitiken står infrastrukturminister Tomas Eneroth. Energi- och digitaliseringsfrågorna hanteras under statsrådet Anders Ygeman.

Som en följd av den nya Järnvägstrafiklagen har järnvägsföretag sedan 1 juli 2018 möjlighet att få regressersättning. Ersättningarna som beviljas baseras på ekonomisk skada till följd av förseningar orsakade av Trafikverket samt brister i infrastrukturen. …

För att nå klimatmålen bygger flertalet åtgärder inom både industri och transporter på elektrifiering. Uppskattningar från SWECO visar på att transportsektorn kommer att öka efterfrågan enbart på el med ca 16 TWh fram till 2045. Man ser att den ökade efterfrågan på el innebär ökat elbehov om nästan 30 procent till 2045. Sverige behöver således stora tillskott av el för att klara omställningen till en fossilfri ekonomi. Det finns idag inga tydliga svar på hur den ökade efterfrågan ska mötas. Vid Trafikverkets näringslivsråd i veckan lyfte flera deltagare en oro inför hur Sverige ska klara framtida elproduktion. Man har svårt att se en tydlig riktning och frågan kommer beröra alla transportslag i framtiden.

Vi är mycket glada och förväntansfulla till att Lina Lagerroth börjat på Tågoperatörerna den 4 mars och hälsar henne varmt välkommen. På papperet är det visserligen endast en 50 procentig ökning av personalen men alla som jobbar med infrastruktur vet att det kommer innebära en minst en fördubbling av kapaciteten för kansliet. Kapaciteten måste ju också analyseras utifrån behovet av reserver och beredskapen att upprätthålla flöden. Det är samma perspektiv som att fyra spår i högtrafikerade stråk, i stället för två spår, innebär betydligt mer än en fördubbling av kapaciteten. Detta eftersom ett stopp på en bana då innebär att det finns tre i stället för ett spår kvar att använda. Oavsett dessa något interna reflektioner är det Linas bakgrund som projektledare – de senaste 10 åren inom komplexa projekt på SJ – som verkligen innebär en intressant komplettering för oss. En av järnvägsbranschens största utmaningar är att skapa mer av processtänk, aktiv förändringsledning och en förbättringskultur. Redan efter några dagar på Tågoperatörerna har Lina börjat vrida och vända på några av våra viktigaste projekt och processer med genast flera positiva effekter.

Johan Croneman, DN:s TV-krönikör, har skapat sig en alldeles egen nisch i att ge ros eller ris till olika TV-program. Kanske mest underhållande är hans mer kritiska krönikor. I veckan hade vi behövt en egen Croneman som med engagemang kommenterat värdet av alla goda och sämre nyheter och inslag om den svenska järnvägens väl och ve. Utan att direkt eller i detalj kritisera etermedierna måste vi dock på något sätt försvara branschen mot bristen på balans, sans och nyans. – Ja, det finns utmaningar i dagens svenska järnvägssystem, framförallt ett kraftigt eftersatt underhåll, och – ja det kostar pengar att återställa samt bygga ny infrastruktur. Men det pågår ett intensivt arbete inom Trafikverket och hela järnvägsbranschen för att göra 2019 till ett år när den negativa trenden bryts. Låt oss behålla fokus på det.