Hoppa till innehåll
VTI analyserade för några år sedan i rapporten ”Godstransporter och samhällsekonomiska kalkyler” (VTI notat 3-2013) nyttan av väl fungerande godstransporter och hur dessa hanteras i samhällsekonomiska kalkyler i den svenska infrastrukturplaneringen. I rapporten konstaterades att tillämpningen av samhällsekonomiska kalkyler uppvisar brister framförallt gällande godstransporter. Bristerna kvarstår även flera år efter att rapporten släpptes och består huvudsakligen i att samtliga relevanta nyttor, som till exempel förbättrad tillförlitlighet, inte inkluderas i kalkylerna på ett adekvat sätt. Generellt saknas information om effektsamband, det vill säga hur olika investeringar påverkar tidsåtgången, transporternas tillförlitlighet och transportkostnaderna. Dessutom saknas transparent information om prognosticerade transportvolymer. Detta innebär att de slutgiltiga resultaten av kalkylarbetet är svåra att granska.

Nyligen har Nya Ostkustbanan har presenterat ett värdefullt inspel, som borde kunna väcka debatten till liv, med SWECO-rapporten ”Mer pang för pengarna”. Nya rapporten avslutas med tio förslag på hur de samhällsekonomiska metoderna och modellerna kan utvecklas. Fokus ligger på användningen av verktygen och värderingen av resultaten snarare än på mer tekniska sätt att förfina metoderna. Ostkustbanan och SWECO argumenterar exempelvis för att ta större hänsyn till helheten och strategiska stråk, ökad tillförlitlighet samt ”wider economic benefits”, det vill säga indirekta effekter på sysselsättning, näringsliv och regioners attraktionskraft.

Rapporten sammanfattar att samhällsekonomiska metoder och modeller ger möjlighet att på ett systematiskt och jämförbart sätt beskriva samhällets intäkter och kostnader kopplat till en viss åtgärd i transportsystemet. Utmaningarna handlar i hög grad om den osäkerhet som finns i analyserna, möjligheterna att anpassa analyserna efter de specifika förutsättningarna för det aktuella projektet och att vissa effekter är svåra att värdera. En stor utmaning rör användningen av resultaten och risken för att de betraktas som absoluta sanningar. Nya Ostkustbanans analysarbete utgår visserligen från regionala projekt men tittar på hur infrastruktur samspelar med trafikering, regionens förutsättningar och kompletterande insatser för att bidra till samhällsutveckling.

Använd samhällsekonomisk kalkyler

I dag används de transportpolitiska målen som en ledstjärna för hur vi ska utveckla transportsystemet. Övergripande gäller att transportsystemet ska vara samhällsekonomiskt lönsamt och långsiktigt hållbart. För att kvantifiera och värdera hur väl vägar och järnvägar uppfyller målen används prognosmodeller och samhällsekonomiska kalkyler. Ostkustbanans rapport konstaterar dock att det finns stora begränsningar i vad modellerna klarar av. Till att börja med är transportmodellerna skattade på kända beteenden och värderingar. Den utveckling som värderas högst blir då den som stärker de strukturer vi redan omger oss med. Att ”räkna hem” en större utbyggnad där vi ges robusta förutsättningar och/eller nya alternativ för hur vi kan resa eller transportera gods blir därför svårt.

Det finns brister i de samhällsekonomiska kalkyler som används i dag inför beslut om infrastrukturinvesteringar. Alla relevanta nyttor, inklusive indirekta effekter, finns inte med de samhällsekonomiska kalkylerna. Detta kan få stora konsekvenser eftersom det kan leda till att staten inte investerar i de projekt som ger mest nytta för samhället och att man kanske rentav avstår från att investera därför att den traditionella samhällsekonomiska kalkylen – helt felaktigt – visar på dålig lönsamhet av investeringen. De samhällsekonomiska kalkylerna måste breddas och utvecklas så att de tar hänsyn till relevanta samhällsekonomiska och klimatmässiga värden inom transportsystemet. Bristerna finns dels i samhällsekonomiska kalkyler som används i dag och dels i att man har ett allt för snävt synsätt dagens samhällsekonomiska kalkyler.

Enligt det traditionella sättet att mäta är järnvägsutbyggnad i allmänhet och höghastighetsjärnvägen i synnerhet olönsam. Dessvärre missar snäva analyser den samhällsutveckling som stora infrastrukturprojekt ger. Liksom bland andra Sverigeförhandlingen argumenterar vi, liksom Nya Ostkustbanan och SWECO, för att ett bredare synsätt än i dag måste användas när framtida infrastrukturprojekts nytta bedöms.

Pendling är en central utvecklingsfaktor

Nya järnvägssatsningar skapar inte bara mer kapacitet i järnvägssystemet. Det handlar om större frihet i val av transportsätt, oavhängigt lokaliseringen av verksamheten, bostad eller arbete. Järnvägen har stor betydelse för att knyta Europas städer närmare varandra. Det är så vi kan stärka ekonomisk tillväxt och integration. Urbaniseringsprocesser pågår överallt på alla geografiska nivåer. Pendling är en central regional utvecklingsfaktor. Studier visar att pendlingsviljan är hög så länge restiderna kan hållas under en timme. Hur omfattande regionförstoringseffekterna kan bli beror på hur stora arbetsmarknadsregioner som kan växa fram. Att knyta samman landets växande städer med varandra är att stärka dem och därmed Sveriges internationella konkurrenskraft och välfärd.

Det finns en mängd relevanta effekter som inte räknas in i dagens samhällsekonomiska kalkyler, som dynamiska effekter på den regionala tillväxten, arbetsmarknaden – både övergripande och på olika delarbetsmarknader, användning av befintligt realkapital, bostadsmarknaden, möjligheterna att studera och kompetensförsörjningen. Det kan även finnas anledning att fastställa i vilken utsträckning lånefinansiering påverkar analyserna eftersom det faktisk inte belastar nuvarande skattekollektiv i samma utsträckning.

Tågoperatörerna anser att de samhällsekonomiska analyserna måste utvecklas så att person- och godstransporter på järnväg får en rättvisande värdering.