Hoppa till innehåll

I regeringens vårändringsbudget för 2019 ser vi två trendbrytande inslag, dels satsningen på att upphandla nattåg till europeiska huvudstäder, dels en höjning av järnvägsunderhållet med tonvikt på näringslivets behov på landsbygden om 56 mkr. Ja, det är begränsade satsningar i dagsläget men viktiga trendbrott för framtiden inför kommande statsbudgetar.

Goda nyheter kan rapporteras också om fortsättningen för Tågoperatörernas arbete med lastsäkring. Regeringen har nu genom ändring av regleringsbrev till Trafikverket beviljat ett fortsatt stöd till lastsäkringsarbetet. Se separat artikel.

Svante Axelsson, Fossilfritt Sverigeskrev den 8 april ett debattinlägg i DN om flera angelägna åtgärder för att ställa om transportsektorn och reducera dess utsläpp i enlighet med regeringens ambitiösa klimatmål. Dock saknades uttrycklig referens till järnvägens bidrag för att uppnå klimatmålen. Igår skrev Crister Fritzson, vd SJ, och Ted Söderholm, vd Green Cargo en replik om järnvägens viktiga roll i det transporteffektiva samhället. En aktuell trend är också att begreppet ”flight shame” börjat få spridning internationellt samtidigt som tågresandet ökar.

Dagens utgåva av DN hade också en välbehövlig beskrivning om bristerna i de samhällsekonomiska kalkyler som hittills använts i analysen av värdet av nya stambanor. Vi erinrar om att Europeiska Investeringsbanken erbjudit Sverige sitt analysstöd, vilket ännu inte tagits emot. Vi ställer oss frågande till oviljan att belysa nya stambanor ur ett bredare perspektiv. Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Sveriges byggindustrier, är idag intervjuad i en artikel i DN om att höghastighetstågen kan ge fler bostäder.

Transportstyrelsen arrangerade i veckan en näringslivs- och branschträff. Cirka 30 representanter för olika branschorganisationer tog aktiv del i en dialog om myndighetens pågående förbättringsarbete. Myndigheten firar i år 10 år och generaldirektör Jonas Bjelfvenstam konstaterade att Transportstyrelsen idag är mer utåtriktad och i sitt arbete med regelutveckling och man har från Regelrådet fått kvittens på att konsekvensanalyserna blivit bättre. Generaldirektören noterade också att myndigheten gått från att vara en inspektions- och säkerhetsmyndighet till att ta större fokus på implementeringen av de transportpolitiska målen. Från branschföreträdarna kom både ris och ros, men en hög grad av samsyn råder kring myndighetens utveckling och potential till förbättringar. Värdet av att genom ett proaktivt arbetssätt komma in tidigare in i regelarbetet och aktivt samordna svenska ståndpunkter i det internationella arbetet kan inte underskattas.

I onsdags beslutade JBS om en ny organisation för arbetet inom TTT, Tillsammans Tåg i Tid. Utgångspunkten är att det arbete som bedrivits inom JBS sedan 2017 och inom TTT sedan 2013 har skapat samsyn och insikt kring branschens förändringsbehov. Den nya organisationen byggs med en stark programledning som styr genom krav på tydliga delleveranser för att öka genomförandekraften inom TTT. Den nya organisationen stärks även genom att de som har störst andel trafikarbete och som påverkar punktlighetsarbetet mest är beredda att medverka till förstärkt resursinsats inom TTT:s organisation för att säkra den framdrift som behövs för att nå målet om att minska antalet förseningstimmar med 50 procent till 2020. Den nya organisationen börjar gälla från och med verksamhetsdagarna den 20–21 maj 2019.