Intressanta riksdagsdebatter

Tågföretagen har från tid till annan rapporterat om Arlandarådet som i dialog och samverkan skulle ta fram en färdplan för Arlanda. Vi väntar fortfarande på att rådets rapport publiceras, alternativt att konkreta politiska förslag läggs fram på basis av Arlandarådets arbete som avslutades i början av 2019. Därigenom tror vi att den låsning som råder i ett flertal stora infrastrukturfrågor skulle kunna lösas upp. Rådets rapport har alltså ännu inte publicerats och konkret politik låter vänta på sig. I veckan debatterades därför flygets framtid med anledning av Maria Stockhaus (M) interpellationsfråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Några särskilt konkreta besked blev det inte men ministern framhöll att regeringen just nu bereder frågan. Arlandarådets arbete läggs till grund för den process som pågår kring hur Sverige ska stärka och utveckla flyget, inte minst kopplat till klimatomställningen. I dessa tider är det av stor betydelse för järnvägsbranschen hur flyget utvecklas. Kommer lämpliga biobränslen att kunna användas inom en snar framtid? När kommer elflyget? Kommer våra flygplatser bättre integreras med järnvägsanslutningar och kollektivtrafik, vilket är fallet i flera europeiska storstäder?

Även nya stambanor och byggandet av ny järnväg debatterades i anslutning till meningsutbytet om flygets framtid. Det är både lämpligt och rimligt att tåg och flyg debatteras i ett och samma sammanhang när framtiden ter sig alltmer oviss kopplat till klimatet. Beteendeförändringarna leder både till minskat flygresande och till ökat tågresande. Flygbranschen har tagit upp en retorik som lovar klimatsmarta satsningar. Trafikslagen både konkurrerar och kompletterar varandra och vi ser att det delvis är kommunicerande kärl.

Debatten visade samsyn när det gäller att det är trångt på spåren och att det behövs ny järnväg. Det går – utan tvekan – lättare att motivera sådan utbyggnad om den samhällsekonomiska kalkylen är positiv. Därför var även den följande interpellationsdebatten mellan infrastrukturministern och trafikutskottets ordförande, Jens Holm (V), intressant. Här handlade det om att värderingen av restid skiljer sig kraftigt mellan kollektivresande och privatbilister, jämför Dagens Industris och Expressens ledarsidor. En förlorad timme kostar 42 kronor för bussresenären, 78 kronor för den som reser med tåg och, enligt uppskattningarna med hjälp av Trafikverkets modell, 116 kronor för den som reser med bil. Cyniskt nog blir det därmed lättare att motivera mer vägar och bygga ut kapaciteten så att bilisterna förlorar mindre tid. Relativt vägtrafiken minskar motiveringen för att bygga järnvägar. Enighet tycktes råda om att denna ordning inte är lämplig och att flera idag självklara infrastrukturprojekt, som Stockholms tunnelbana, inte skulle ha blivit av om kalkylerna fått fälla avgörandet. Men ministern hänvisade till att det är upp till forskningen att bidra med innehåll i kalkylerna men manifesterade – med all önskvärd tydlighet – att det är politikerna som slutligt bestämmer.

Veckans nyhetsflöde hos Trafikverket uppmärksammade att kombiterminalen i Båramo, som första terminal i Sverige, ansluter sig till den europeiska godskorridoren ScanMed. Det är ett positivt exempel på hur stort engagemang kan bidra till att utveckla vår transportinfrastruktur!

Nu är det dags för den årliga kartläggning av kompetensförsörjningsbehovet i järnvägsbranschen. Vi undersöker behovet av lokförare liksom tidigare, men i år gör vi även tillsammans med Swedtrain en kartläggning av behovet av tågtekniker och reparatör tåg. Undersökningen kommer skickas ut under mars till företagens HR-chefer.

Läs hela nyhetsbrevet inklusive medielänkar