Hoppa till innehåll

Infrastruktur för konkurrenskraft

Förhandlingarna om innehållet i regeringens politik de närmaste åren pågår just nu för fullt och troligtvis blir slutresultatet en detaljerad överenskommelse mellan flera partier. Det ser alltså ut som att koalitionsavtal är här för att stanna inom nationell politik. Denna gång lär dock förhandlingarna inte bli lika segdragna som för fyra år sedan. Krisläget för Europas säkerhet och energiförsörjning samt det uppkommande EU-ordförandeskapet är faktorer som driver upp tempot för Ulf Kristerssons regeringsbildning.

Tågföretagen har i ett flertal sammanhang fört fram branschens yttersta prioriteringar för att stärka Sveriges eftersatta infrastruktur till stöd för en förbättrad konkurrenskraft för hela landet. Och det är väl känd materia, senast framfördes detta i en kommentar till S-regeringens beslut om infrastrukturplan för 2022–2033 som fattades i juni samt i remissrundan efter Trafikverkets förslag till infrastrukturplan i februari.

Här är de tio viktigaste punkterna i ett komprimerat format –

  • En ny planeringsomgång för kommande 12-årsplan står redan för dörren. Regeringen bör snarast tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att ta fram en ny modell för infrastrukturplanering och finansiering av nya stora projekt, som kan tillämpas i nästkommande planeringsomgång 2026-2037.
  • Energikrisen är ett faktum och fossilberoendet gräver stora hål i statskassan. Med transporteffektiviteten som drivkraft för kan högre energi- och klimateffektivitet uppnås. Trafikverket bör få uppdrag att fortsätta sitt arbete för ett intermodalt godstransportsystem där järnvägen och sjöfarten nyttjas optimalt.
  • Kortare bygg- och genomförandetider. Bygg och underhåll mer i snabbare takt. Risken är nu uppenbar att regering, riksdag och Trafikverket kommer att behöva hantera ett antal ofullbordade och inte fullt finansierade projekt i olika delar av landet vid den nuvarande planperiodens utgång 2033.
  • Näringslivspotten som infördes i nationell plan 2018-2029 har stor betydelse för snabbare beslut om enklare trimningsåtgärder kopplade till industrins behov. Potten borde fördubblas och arbetssättet borde kopieras till införandet av en punktlighetspott, avseende snabbare beslut om konkreta åtgärder för enklare trimningsåtgärder som verkligen kan öka punktligheten.
  • Införandet av ERTMS i Sverige måste få en kommersiellt sund implementering utan ytterligare fördyringar på grund av lång genomförandetid med kostnadsdrivande parallella system. Statens medfinansiering av ombordutrustning vid införandet av ERTMS måste lösas i detta sammanhang. Sverige bör ta rygg på Tyskland när ett nationellt beslut fattas av vår betydelsefulla granne söderut.
  • Genomförandet av längre, tyngre och större tåg bör påskyndas. Utnyttja tågens längd, vikt, bredd och höjd på ett optimalt sätt. Tre etapper ligger sent i infrastrukturplanen och kommer att påbörjas först under åren 2028–2033. Den utgående riksdagen stöttade detta synsätt i somras genom Trafikutskottet gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att: ”regeringen bör se till att det vidtas åtgärder för att, med stöd i de utredningar som har genomförts och de beslut som redan har fattats, säkerställa att längre och tyngre tåg skyndsamt tillåts på ett funktionellt och sammanhållet järnvägsnät i hela Sverige”.
  • Regeringen bör ge uppdrag till Trafikverkets att ta fram en långsiktig underhållsplan på minst 12 år och därmed avbetala underhållsskulden som för närvarande uppgår till 45 miljarder kronor bara på järnvägen.
  • Vid byggande av nya stambanor och nya järnvägar i Sverige bör regeringen föreslå att kostnaderna för utbyggnaden minskas genom användning av ny byggteknik som också möjliggör snabbare utbyggnadstakt och snabbare effekthemtagning.
  • Betydelsen av väl fungerande infrastruktur över nationsgränserna kan inte underskattas för en öppen ekonomi som den svenska. Detta aktualiserar ett fortsatt och förstärkt näringspolitiskt perspektiv på infrastrukturen. Det handlar om att se perspektiven stråk, noder och flöden. Och dess betydelse för kopplingar nationellt – internationellt.
  • En expertgrupp bör få i uppdrag att göra en översyn av de samhällsekonomiska kalkylmodellerna vad gäller kalkylvärden, godstidsvärden och kalkylräntor.