EU och internationellt

I veckan antog Europarlamentet formellt kapacitetsförordningen. Det är ett viktigt steg mot en bättre europeiskt samordnad planering av järnvägskapacitet. Den nya förordningen innebär ett stort skifte för svensk järnväg – från dagens efterfrågestyrda tilldelning av tåglägen till en mer förplanerad och EU-samordnad modell. Det i sin tur ställer höga krav på tidigare och mer komplex planering, nya digitala arbetssätt och ökad samordning över gränserna. Samtidigt finns utmaningar kring balansen mellan nationella och internationella behov, risk för minskad flexibilitet (särskilt för godstrafik) och en betydande implementeringsbörda för både Trafikverket och operatörer. Det är nu det riktigt stora jobbet med kapacitetsförordningen påbörjas, ett arbete som måste genomföras i nära samarbete mellan alla aktörer som påverkas.

På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent utan att järnvägsnätet har underhållits eller byggts ut. Det talas mycket om underhållsskulden och Trafikverket har nu satt ett måldatum för återtagandet av den till år 2050. Med nuvarande inriktning kommer dock endast 10 procent av underhållsskulden att återtas de närmsta tolv åren. Det innebär fortsatt stora utmaningar på järnvägen och för tågoperatörerna. Det är positivt att det har börjat återinvesteras pengar i underhållet av järnvägen, och mer pengar behövs, men det handlar också om rätt förutsättningar för de entreprenörer som ska utföra underhållsarbetet.

Det geopolitiska läget i världen har inte varit så här prekärt sedan andra världskriget, vilket också reflekteras i politiska satsningar på beredskap såväl internationellt som nationellt. I hela Europa har man dragit slutsatsen att en ökad militär försvarsförmåga kräver en motsvarande satsning på infrastrukturen, vilket vi bland annat kan se i ​EU:s Military Mobility Package​.

Det är mycket oro i vår omvärld och beredskapsfrågan har aldrig varit så aktuell som nu. En förutsättning för god beredskap är en fungerande järnväg då inget annat transportslag kan frakta den stora mängd människor och gods över vårt avlånga land och över Sveriges gränser som tåg. Detta bekräftades av Jörgen Berglund (M), ordförande i Försvarsberedningen, när han talade på Järnvägsforum Norr för några veckor sedan.

”För näringslivet kommer alltmer gods gå på räls, och därför är det ett allvarligt läge att vi släpar efter i investeringar… jag pratar spår och kontaktledningar”. ​Det säger Jacob Wallenberg i en intervju med Ekonomikanalen​. Han menar också att planerandet av infrastrukturprojekt måste ha större långsiktighet än enbart fyra år i taget. Det är ​inte första gången som Wallenberg lyfter järnvägens betydelse​ för Sveriges näringsliv och fortsatta tillväxt. I slutändan handlar det om Sveriges ekonomi och därmed även vår välfärd.