EU och internationellt

”För näringslivet kommer alltmer gods gå på räls, och därför är det ett allvarligt läge att vi släpar efter i investeringar… jag pratar spår och kontaktledningar”. ​Det säger Jacob Wallenberg i en intervju med Ekonomikanalen​. Han menar också att planerandet av infrastrukturprojekt måste ha större långsiktighet än enbart fyra år i taget. Det är ​inte första gången som Wallenberg lyfter järnvägens betydelse​ för Sveriges näringsliv och fortsatta tillväxt. I slutändan handlar det om Sveriges ekonomi och därmed även vår välfärd.

År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.

I veckan anordnades ett riksdagsseminarium kring den högaktuella frågan om alternativ finansiering med exempel och erfarenheter från våra nordiska grannländer. Den danska modellen innebär att staten äger ett projektbolag, som koncentrerar fokus till separata bolag som finansierar projekt (som Stora Bältbron och Öresundsbron). Den norska och finska modellen är ett mer traditionellt OPS-system där konsortier upphandlas och ansvarar för helheten men återlämnar projekten till staten efter 20 till 30 år.

Efter 18 månaders trepartsförhandlingar fattade ministerrådet och parlamentet äntligen ​beslut om en ny Kapacitetsförordning i veckan​.

I veckan gick trepartsförhandlingarna om Kapacitetsförordningen i mål efter 18 månader. Den slutliga texten har i skrivande stund inte presenteras än, så vi har skäl att återkomma med en närmare analys. Vi kan dock preliminärt summera att de två viktiga frågor Tågföretagen, tillsammans med fler branscher, lyfte fram i vårt gemensamma Non-Paper har blivit omhändertagna som var:

I veckan träffade Tågföretagen Socialdemokraterna i riksdagens Trafikutskott, där vi berättade om järnvägens och järnvägsföretagens utmaningar men också möjligheter – med rätt förutsättningar. Vi diskuterade behovet av balanserade avtalsvillkor, såväl effektivare underhåll som kapacitetsförstärkningar, samhällsekonomiska kalkyler samt vikten av framförhållning och långsiktighet i den nationella planen.