ERTMS, signalsystem

I veckan presenterade regeringen beslut om byggstarter för infrastrukturprojekt inom ramen för den innevarande nationella planen 2022-2033. Nyheter var främst att byggstart för Norrbotniabanan och projekt på Malmbanan tidigarelades. Det faktum att regeringen valde att ha tre tunga ministrar på plats för att redogöra beslut om byggstarter talar för att infrastrukturfrågan är viktig för regeringen och det är bra. Det är också intressant att infrastrukturminister Andreas Carlson poängterade att anledningen att just investeringarna i Malmbanan påskyndas är på grund av problemen som exempelvis LKAB har haft – förluster på 100 miljoner kronor per dag och därtill viss BNP-påverkan – när järnvägstransporterna inte fungerade. Det är just detta som Tågföretagen och Omtag Svensk Järnväg har lyft fram i rapporter under 2024 – järnvägens betydelse för industrin och svensk konkurrenskraft – och det är bra att även regeringen belyser detta.

I veckan blev det klart att längre och tyngre godståg kommer att kunna framföras i högre hastigheter på svenska spår. Detta efter åratal av påtryckningar från Tågföretagen om att införa nya bromsprocenttabeller, som reglerar hur fort tåg får framföras utifrån dess bromsförmåga och signalsystem. Med denna reglering kommer hastighetsskillnaden mellan persontåg och godståg minska, vilket ökar kapaciteten på de aktuella banorna – banorna – Södra stambanan och Västkustbanan – och innebär att godstågen slipper stå ställas på sidospår för förbigångar, som kan sinka dem och ökar energiförbrukningen. Bromsprocenttabellerna kommer också vara anpassade till ERTMS. Pelle Andersson på Green Cargo som drivit på för detta sedan mer än 20 år konstaterar kort att ”det tog lite tid, men är väl värt att fira”. Läs mer om detta i den utmärkta artikeln på jarnvagar.nu.

Nästa vecka är det två stora begivenheter – dels Järnvägsdagen, dels Trafikverkets ERTMS-branschdag. Efter presentationen av regeringens infrastrukturproposition i oktober 2024 är slutdagen för utrullningen av ERTMS numera satt till 2042, vilket innebär att utrullningstakten snabbas på jämfört med innevarande planering. Riksdagen väntas ta beslut om infrastrukturpropositionen den 11 december och i anslutning till detta kommer Trafikverket att få direktiv för framtagande av nationell plan 2024-2037.

Igår presenterade regeringspartierna och SD infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Som väntat levererade regeringen en utökad finansieringsram och en proposition med tydligt fokus på underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Regeringen öppnar även upp för att pröva alternativa finansierings- och genomförandeformer av större projekt. Ökningen av ramen är större än väntat – hela 27 procent – jämfört med innevarande planperiod och beror på en kommande omfördelning av 59 miljarder kronor av Trafikverkets förvaltningsmedel till infrastruktursatsningar. Det förutsätter dock att full effekt kan uppnås av omfördelningen.

Marknaden för skogsråvara och transporter har påverkats rejält av Ukrainakrisen. Finsk skogsindustri får normalt en stor del av sitt råvarubehov från Ryssland, eftersom landgräns och spårvidd är gemensamma. Nu när gränsen mot öster är stängd riktar sig både Finland och Sverige mot samma råvara.

Regeringsuppdraget att analysera och kvalitetssäkra införandet av ERTMS skulle slutredovisas av Trafikverket senast den 30 september. Vi har löpande informerat Trafikverket om branschens förväntan på resultat från regeringsuppdraget. Sent i processen har dock Trafikverket fått förlängd tid – till den 30 november – att leverera slutrapport. Naturligtvis hänger det ihop med att flera frågor, såsom reviderad utrullningsplan, ska besvaras i samband med att förslag till ny nationell plan lämnas den 30 november. Så vi får nu ge oss till tåls ytterligare ett par månader om avgörande svar kopplade till framtida investeringar i fordonsparken – det här är inget mindre än ödesfrågor för den svenska järnvägsmarknaden. Vår tidigare rekommendation kvarstår: ta rygg på Tyskland! När en komplicerad regeringsbildning stundar hos vår stora södra granne vet vi att det kommer att dröja ytterligare en tid innan det viktiga tyska beslutet fattas. Vår bedömning är att Tyskland avgör hur framgångsrikt EU:s stora signalprojekt faktiskt kan bli.

Branschens förväntar sig resultat från Trafikverkets regeringsuppdrag att analysera och kvalitetssäkra införandet av signalsystemet ERTMS i det svenska järnvägssystemet. Det är viktigt för branschen att få en slutlig, kvalitetssäkrad och robust utrullningsplan för att kunna göra nödvändiga investeringar och följa tidplanen. Här är ett axplock av Tågföretagens inspel till Trafikverket inom ramen för regeringsuppdraget.

Med den politiska turbulensen vid midsommar 2021 som fond klubbades den största infrastrukturpropositionen någonsin – omfattande nästan 800 miljarder kronor – igenom i riksdagen. Och som väntat lämnade regeringen även planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande …

Vi har nu 14 dagar av analys, reflektion, dialog och inspel bakom oss efter det att regeringens infrastrukturproposition presenterades. Tågföretagen deltog igår i Trafikutskottets sammanträde och bidrog med vår syn på regeringens förslag till ram och övergripande satsningar. Vi passade samtidigt på att beskriva den utmanande situationen för Sveriges långdistanstrafik med tåg. Vi har haft ett år av restriktioner som saknar motstycke i fredstid, med allvarliga konsekvenser för resandet. Vår delegation, bestående av strateger och chefer från SJ, Green Cargo, Transdev, Snälltåget och MTRX höll en presentation och gav tydliga svar på en lång rad frågor från utskottets ledamöter. Särskild uppmärksamhet riktades mot underhållsskulden i järnvägssystemet, utrullning och finansiering av ERTMS samt alternativ för stöd för att upprätthålla samhällsviktiga långdistanståg. Se vår presentation  och underlag.

Regeringen har idag presenterat inslag i den kommande vårbudgeten för mer klimatsmarta transporter. För att öka överflyttningen av transporter från väg till järnväg är föreslaget att miljökompensationen ökar med 150 miljoner kronor, till totalt 550 miljoner kronor, årligen under 2021– 2025. För att kollektivtrafiken ska kunna möta de behov som finns och köras i den omfattning som krävs för att minska risken för trängsel och ökad smittspridning avsätter regeringen därtill ytterligare en miljard kronor under 2021 i ett riktat stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.