Infrastruktur

Sverige behöver starkare järnväg. Mer kapacitet och mer underhåll. Detta är väl kända behov som länge har varit en del av samhällsdebatten – inte minst bland våra politiker. Det är också ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. I ett land som växer så det knakar, som investerar i nya industrier och som rent geografiskt är beroende av fungerande transportsystem är det inte hållbart. Men liksom många andra samhällsproblem saktar ofta debatten in när finansieringen kommer på tal. I den senaste nationella 12-årsplanen fick infrastruktursatsningarna 799 miljarder kronor. Det räcker inte.

Antalet tågresor har mer än fördubblats sedan 1990, men spårkapaciteten är nästan oförändrad. Underhållsskulden växer och efterfrågan på tågresor fortsätter att öka. Hur ska Sverige möta behovet av att rusta upp den järnväg vi redan har och bygga nya sträckningar för ökad kapacitet? Vid ett seminarium i Näringslivets hus släpptes rapporten Järnvägslyftet inom ramen för SJs initiativ Omtag svensk järnväg.

Svensk järnväg kan förbättras avsevärt genom ett antal konkreta och omedelbara åtgärder. Det visar rapporten Järnvägslyftet som presenterades den 15 november av SJ:s initiativ Omtag svensk järnväg.

Dagens Industri har frågat vd:ar om de anser att Sverige borde öka statsskulden och satsa mer på investeringar. Nästan hälften svarade ja på frågan. Här finns ett embryo till slutet på den försiktiga sparpolitik som hållit tillbaka investeringskraften under årtionden! Finansdepartementet sitter idag sitter på en sprängfylld kassa och den svenska statsskulden ligger på historiskt låga nivåer, men infrastrukturskulden är desto större. Näringslivets vd:ar bekräftar bilden. De mest prioriterade investeringsområdena för dem är energiförsörjningen och investeringar i kärnkraft och mer järnväg kommer på en god andraplats. Även Svenskt Näringslivs vd instämmer: ”Att infrastrukturfrågorna kommer så högt upp är heller ingen större överraskning. Det visar att vi har en väldigt stor underhållsskuld och ett stort nyinvesteringsbehov”.

Så kom då de synnerligen välkomna beskeden från regeringen att bansträckningarna Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås trots allt ska byggas. Många detaljer återstår avseende slutliga sträckningar, men regeringsbeslutet antyder en utformning som försvårar framtida fortsatt kapacitetsutbyggnad. Den nationella infrastrukturpolitikens velighet kring de stora besluten kan dock komma att stå oss dyrt.

På årets Järnvägsdag diskuterar vi hur vi tillsammans – både snabbt och långsiktigt – kan bidra till att lyfta Sveriges infrastruktur in i det 21:a århundradet med bland annat nya finansiella möjligheter och investeringsstrategier.

I veckan lanserade Svenskt Näringsliv antologin ”Vägval – fem tankar om framtidens planeringsmodell för Sveriges infrastruktur”. Några färgstarka nationalekonomer och personligheter med stor kunskap om transportsektorn redogör för sina tankar om och perspektiv på framtidens planeringsmodell för infrastrukturen i Sverige.

Så kom den då – statsbudget för 2024 – efter en lång rad pressmeddelanden om olika satsningar, nedskärningar och omprioriteringar. I tisdags lämnade regeringen så budgetförslaget över till riksdagen. Det är en stram och försiktig budget, inte minst ur klimat-och miljöperspektiv.

I veckan öppnade riksdagen efter sommaruppehållet och med det presenterade Ulf Kristersson regeringsförklaringen inför kommande år.

Under sommaren presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny förordning om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet – och Infrastrukturdepartementet har nu förslaget ute på en första remiss som ska besvaras senast den 30 september. Förslaget innebär i stora drag en grundläggande förändring av förutsättningarna för infrastrukturförvaltare – som Trafikverket – att tilldela kapacitet. Implementeringen av den nya kapacitetstilldelningsprocessen är tänkt att ske gradvis från 2026 och slutföras till tågplan 2030. Regeringskansliet har nyligen kompletterat underlagen med en fakta-PM. Branschen arbetar nu engagerat för att bidra med kunskap för att stärka Sveriges position inför lagstiftningsarbetet.