Infrastruktur

Trafikverket har nyligen presenterat en omvärldsspaning i syfte att fördjupa förståelsen för vår omvärld och identifiera förutsättningar och utmaningar för utvecklingen av transportsystemet och Trafikverkets verksamhet. Rapporten blir ett viktigt diskussionsunderlag som avses användas när Trafikverket ska ta fram förslag till inriktning för transportsystemet inför regeringens kommande infrastrukturproposition. Det betonas av Trafikverket att omvärldsrapporten inte ett uttryck för ledningsgruppens eller styrelsens uppfattning eller viljeinriktning. Det nyss nämnda är ett viktigt konstaterande eftersom väsentliga analyser saknas i rapporten som lämnar mycket övrigt att önska.

Det är ingen hemlighet att Trafikverket har stora utmaningar med rimlig leveransnivå inom nuvarande (T22) och kommande tågplan (T23). Vi ser att reviderade tågplaner och enstaka tåglägen för närvarande levereras med endast några veckors framförhållning och − i vissa fall −  några få dagar innan avgång. Tågföretagen får då i sin tur svårt att hinna med personal- och resursplanering och det blir tapp i biljettförsäljningen. Trafikverkets förseningar flyttar även fram tidpunkten för biljettsläpp inför julledigheterna.

Förhandlingarna om innehållet i regeringens politik de närmaste åren pågår just nu för fullt och troligtvis blir slutresultatet en detaljerad överenskommelse mellan flera partier. Det ser alltså ut som att koalitionsavtal är här för att stanna inom nationell politik. Denna gång lär dock förhandlingarna inte bli lika segdragna som för fyra år sedan. Krisläget för Europas säkerhet och energiförsörjning samt det uppkommande EU-ordförandeskapet är faktorer som driver upp tempot för Ulf Kristerssons regeringsbildning.

Med drygt en vecka kvar till valet är den politiska debatten i full gång. Även om lag och ordning, sjukvård och skola är i den mediala brännpunkten är trots allt klimatfrågan, den gröna omställningen och energiförsörjningen på många sätt högt upp på partiernas agenda.

Hur ser Trafikverkets uppdrag ut? Vad är de hetaste frågorna just nu? Vad vill Roberto Maiorana uppnå som nytillträdd generaldirektör för Trafikverket? Det samtalade Roberto Maiorana och Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef Tågföretagen, om i Almedalen.

Tågföretagen åker till Almedalen med nya rapporter och goda argument i packningen. Vi kommer att prata transporteffektivitet, hur får vi lönsam järnväg och hur vi når målet att fyra av tio motoriserade resor är kollektiva …

Även om en större andel av investeringsbudgeten utgörs av järnvägssatsningar, så är det inte alls bra att många av de viktiga satsningarna ligger sent i planperioden. Regeringens fastställelsebeslut andas att nationell plan 2022-2033 bidrar till …

Den sittande S-regeringen ser nu ut att hålla ut fram till valet efter de senaste dagarnas turbulens i riksdagen. För oss innebär det att Tomas Eneroth inom kort väntas presentera en nationell plan för tidsperioden …

I veckan överlämnade Klimaträttsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Betänkandet trycker på att för att Sverige ska nå klimatmålen måste styrningen mot ett transporteffektivt samhälle bli starkare. Tågföretagen ser positivt på att transporteffektiviteten blir styrande för den framtida transportplaneringen. För att vara i linje med Sveriges långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver transportsystemets klimatomställning stå på tre ben: transporteffektivt samhälle, hållbara förnybara drivmedel inklusive elektrifiering samt energieffektiva fordon och fartyg.

Blir nybyggnation bara dyrare och dyrare? Nej, inte om man får tro färska rön från Trafikverket. Det finns tiotals miljarder att spara. Konceptet tåg på brobanor, som vi berört tidigare, är en realitet och har fått fäste. När den detaljerade planeringen av nya sträckor genomförs bör naturligtvis övervägas i vilken utsträckning den kostnadsbesparande tekniken kan användas. Besparingarna skulle kunna överstiga 50 miljarder bara på projektet Nya stambanor och i kombination med den snabbare utbyggnadstakten, så uppstår ytterligare samhällsvinster. Även för annan järnvägsutbyggnad kan miljardbesparingar göras. Vi utesluter inte att besparingar och samhällseffekter i nivån 100 miljarder kan realiseras inom ramen för nuvarande ambitioner för järnvägsutbyggnad i Sverige.