Det är dags för landbroar
Som vi med glädje kunde konstatera i förra veckan ser vi äntligen rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken. Det alltför rigida överskottsmålet kan i stället stöpas om till ett balansmål, som frigör tiotals miljarder i reformutrymme. Just dessa miljarder lämpar sig särskilt väl för infrastrukturinvesteringar för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft. Även tanken om alternativ finansiering rör på sig, senast kopplat till ett inspel från Skanska och Alstom om att bygga de tänkta nya bandelarna i stråket Stockholm – Oslo på landbroar. Det politiska trycket om att bygga mer och snabbare har ökat. Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg efterlyste i juni att staten tänker nytt och tillåter privat kapital att komma in med finansiering. Och på M-stämman öppnades det upp för mer alternativ finansiering av infrastruktur.
Utvecklingen av transportsystemet kan i väl valda delar ske med stöd av alternativ finansiering. Men det är staten som bör ansvara för de stora investeringarna i transportinfrastruktur, gärna med stöd av upplåning som kan möjliggöras med ett friare finanspolitiskt ramverk.
Ekots granskning av Trafikverkets eftersläpande renovering av växlar har erinrat allmänheten om de brutala effekterna av en ökande underhållsskuld. Det korta svaret ”att det handlar om prioriteringar” hjälper föga. Trafikverket levererar i januari 2024 två regeringsuppdrag, dels inriktningsunderlag inför nationell plan 2026–2037, dels hur ett effektivare underhåll ska bli verklighet. Ramverket för att få ordning på underhållsskulden hör hemma i dessa rapporter och i implementeringen av deras slutsatser.
Onsdagen den 6 december deltog Tågföretagen i ett riksdagsseminarium om Lagförslag om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige.Lagförslaget innehåller en hel del otydligheter som ska preciseras när det blir aktuellt att tillämpa lagen men det duger inte. Tågoperatörerna rår endast över sina tåg. De förfogar inte över vare sig perronger eller stationshus där kontrollerna skulle behöva genomföras.
Regeringen säger att lagen kommer träda i kraft vid ett allvarligt säkerhetsläge. Särskild gränspolis och gränskontroll finns av en anledning. Deras uppgift är inte enkel, och för att den ska utföras rättssäkert bör inte transportörer och deras medarbetare ansvara för den.
Läs gärna debattartikeln i Sydsvenskan från oktober som Tågföretagen och företrädare för flera branschorganisationer och fackförbund skriver under.
Järnvägscollege har inlett ett förarbete för att tillsammans med branschen och utbildningsanordnare skapa en gemensam standard för tågteknikerutbildningen. Den 26 januari kommer det att vara ett samrådsmöte för branschen. Läs mer
Förslaget: Snabb järnväg Oslo–Stockholm på sex år
Det går att bygga järnväg på den viktigaste delen mellan Oslo och Stockholm betydligt snabbare och billigare än vad som tidigare beräknats. Om spåren läggs på pelare på prefabricerade landbroar. Det här föreslår Skanska och Alstom. Samtidigt pekar regeringen ut Oslo–Stockholm som ett projekt som näringslivet kan vara med och finansiera.
Läs artikeln på dn.se
Trafikverket om utdömda växlarna: Andra behov har gått före
Trafikverket har inte kunnat prioritera de 84 gamla och utdömda spårväxlar som ännu är kvar i den svenska järnvägen, trots att de skulle ha skrotats för flera år sen. Men växlarna är inte bortglömda och kommer att bytas, uppger myndigheten. ”Växlarna med många fel har en högre prioritet”, säger Jon Sundh, chef för järnvägsunderhåll på Trafikverket.
Lyssna på inslaget på sverigesradio.se
Kritiken mot Trafikverket: ”Spårväxlarna håller inte måttet”
Flera experter reagerar nu på Ekots avslöjande om att många spårväxlar som ofta går sönder – och leder till förseningar i tågtrafiken – skulle ha bytts ut för flera år sedan. Totalt rör det sig om 84 gamla och slitna spårväxlar, som skulle skrotas och bytas ut enligt Trafikverkets utbytesplaner. Oskar Fröidh, KTH: ”Jag är väldigt oroad.”
Läs artikeln på sverigesradio.se
Regeringen ger grönt ljus för Norrbotniabanan
På torsdagen beslutade regeringen för att Norrbotniabanan får gå där Trafikverket planerat. Därmed vinner järnvägsplanerna nu laga kraft.
Läs artikeln på dn.se
Industrirådet kräver ett logistikråd
Industrirådet betonar behovet av ett starkt och effektivt transportsystem samt åtgärder för att hantera underhållsskulden i sin input till regeringens godstransportstrategi. Fackföreningar och arbetsgivare har också lämnat sina synpunkter till infrastrukturministerns statssekreterare, där Industrirådet stöder regeringens initiativ och framhåller vikten av att strategin ska anpassas efter industrins behov.
Läs artikeln på dagensnaringsliv.se
Har klimattoppmötet blivit för stort?
Närmare 80 000 personer deltar på årets klimattoppmöte COP28 i Dubai. Ett avgörande möte i ett akut klimatläge tycker vissa. Andra menar att klimatavtrycket med flyg och lokal påverkan blir för stor och att många möten borde kunna hållas på andra sätt. Hör samtalet med Erika Bjerström, SVT:s klimatkorrespondent, Mattias Goldman, VD för klimatkonsultfirman Goldmann Green och Björn-Ola Linnér, klimatforskare Linköpings universitet.
Lyssna på samtalet på sveriges radio.se