Marknadsanpassad planering av kapacitet

Höst betyder strategikonferens för JBS, Järnvägsbranschens samverkansforum. På agendan fanns bland annat effektiv kapacitetsanvändning och strategi för datadelning – samt givetvis också tågplanering och MPK.

Det är ingen hemlighet att Trafikverket har stora utmaningar med rimlig leveransnivå inom nuvarande (T22) och kommande tågplan (T23). Vi ser att reviderade tågplaner och enstaka tåglägen för närvarande levereras med endast några veckors framförhållning och − i vissa fall −  några få dagar innan avgång. Tågföretagen får då i sin tur svårt att hinna med personal- och resursplanering och det blir tapp i biljettförsäljningen. Trafikverkets förseningar flyttar även fram tidpunkten för biljettsläpp inför julledigheterna.

Järnvägens totalleverans har återigen hamnat i det politiska blickfånget. Infrastrukturminister Tomas Eneroth hade därför kallat branschen till möte i fredags och fick då en lägesrapport från utvalda myndigheter och tågföretag.

Den sittande S-regeringen ser nu ut att hålla ut fram till valet efter de senaste dagarnas turbulens i riksdagen. För oss innebär det att Tomas Eneroth inom kort väntas presentera en nationell plan för tidsperioden …

Infrastrukturminister Tomas Eneroth betonade regeringens insikter om att järnvägsbranschen är pressad av många olika faktorer – främst kapacitetsbrist – men att framtiden ser ljus ut. Som en följd av klimatagendan kommer järnvägens betydelse öka kraftigt de närmaste årtiondena. Så inleddes Trafikverkets direktsända seminarium Konkurrenskraftiga godstransporter på järnväg den 22 oktober. Under dagen diskuterades järnvägens betydelse för svensk konkurrenskraft och varuförsörjning samt knutarna som behöver lösas upp för att öka andelen transporter på järnvägen.

Den 8 oktober hade tågföretagens viktigaste leverantör Trafikverket den årliga JNB-dagen med hundratalet deltagare och flertalet tågoperatörer var representerade. Järnvägsnätsbeskrivningen, JNB, ger förutsättningar för att bedriva tågtrafik i Sverige och att ansöka om att använda kapacitet i järnvägsnätet. Agendan var som vanligt full av matnyttig information följt av gruppdiskussioner för att gå djupare in i områdena. Värd för årets digitala arrangemang var Staffan Sporre, key account manager Trafikverket.

I veckan presenterade EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen EU:s nya Green Deal, inspirerad av president Roosevelts new deal på 30-talet. Det är ingen liten sak – klimathotet är minst lika allvarligt som en djup recession, och Tågföretagen anser att det är bra med denna satsning som visar på handlingskraft från EU. Det mest konkreta är en rad nya mål, exempelvis att EU ska ha halverat sina utsläpp mellan 1990 och 2030. Från järnvägssektorns perspektiv saknas tydlighet kring passagerar- och godstrafikens roll som dellösning inom Green Deal. I de mer allmänt hållna formuleringarna kan man självfallet läsa in att järnvägens klimatprestanda är ett viktigt bidrag och det framgår att en substantiell del av godstransporterna ska flyttas till järnvägen. Tolkningen av innehållet och hur transportsektorn ska agera på denna nya färdplan från EU lär pågå de kommande veckorna. Kommissionen avser att förtydliga målsättningarna under 2020 för att EU ska kunna bli världens första klimatneutrala kontinent till 2050. Timingen av framläggandet av Green Deal kan troligtvis direkt kopplas till behovet av att få fart på de tröga förhandlingarna vid COP25 i Madrid.

På uppdrag av regeringen har Trafikverket sett över hur förutsättningarna för godstransporter med järnväg och sjöfart kan förbättras. I rapporten framkommer det att Trafikverket behöver jobba mer målinriktat, systematiskt och samordnat för att öka andelen …

Vi är mycket glada och förväntansfulla till att Lina Lagerroth börjat på Tågoperatörerna den 4 mars och hälsar henne varmt välkommen. På papperet är det visserligen endast en 50 procentig ökning av personalen men alla som jobbar med infrastruktur vet att det kommer innebära en minst en fördubbling av kapaciteten för kansliet. Kapaciteten måste ju också analyseras utifrån behovet av reserver och beredskapen att upprätthålla flöden. Det är samma perspektiv som att fyra spår i högtrafikerade stråk, i stället för två spår, innebär betydligt mer än en fördubbling av kapaciteten. Detta eftersom ett stopp på en bana då innebär att det finns tre i stället för ett spår kvar att använda. Oavsett dessa något interna reflektioner är det Linas bakgrund som projektledare – de senaste 10 åren inom komplexa projekt på SJ – som verkligen innebär en intressant komplettering för oss. En av järnvägsbranschens största utmaningar är att skapa mer av processtänk, aktiv förändringsledning och en förbättringskultur. Redan efter några dagar på Tågoperatörerna har Lina börjat vrida och vända på några av våra viktigaste projekt och processer med genast flera positiva effekter.