Klimat och miljö

Så kom den då – statsbudget för 2024 – efter en lång rad pressmeddelanden om olika satsningar, nedskärningar och omprioriteringar. I tisdags lämnade regeringen så budgetförslaget över till riksdagen. Det är en stram och försiktig budget, inte minst ur klimat-och miljöperspektiv.

I veckan presenterade Klimatpolitiska rådet sin årsrapport som utvärderar regeringens samlade klimatpolitik i förhållande till rådande klimatmål. Återigen – liksom 2022 – bekräftar Klimatpolitiska rådet att regeringens politik inte räcker till för att Sveriges utsläpp ska vara nere på noll år 2045. Vad värre är så har förutsättningarna blivit ännu sämre jämfört med för ett år sedan, vilket i första hand tillskrivs den avskaffade reduktionsplikten. Detta är första gången på två decennier som förändringar i Sveriges nationella politik leder till ökade utsläpp. Parallellt med denna U-sväng i Sverige, ökar EU farten och håller den färdriktning som medlemsländerna har beslutat om gällande klimatomställningen. I förlängningen ställer detta ökade krav på Sverige.

Sverige har förlorat styrfarten över klimatpolitiken – detta konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin nya rapport där regeringens politik i förhållande till de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat om utvärderas. Tågföretagen välkomnar rapporten.

Särskilt framhålls att persontågen inte har fått tidtabeller i tid för att hinna sälja biljetter och att det nya datasystemet har lett till enormt krävande manuellt arbete hos tågföretag. Tidningens slutsats blir att det bästa Trafikverket kan …

Dagens Industris mångårige ledarskribent PM Nilsson, som tills helt nyligen var statssekreterare i den M-ledda regeringen, är numera ansvarig för klimat-, miljö-, stads- och landsbygdsfrågor på Timbro. Det första bidraget till samhällsdebatten från PM i hans nya roll – en essä i Smedjan – handlar om hur den svenska högern ska vara relevant inom den framtida samhälls- och stadsutvecklingen.

Flera av våra aktuella samhällsfrågor kan på olika sätt brytas ner till en gemensam utmaning – eltillgången. Aspekter på elförsörjning, elbrist, elpriser och elektrifiering får vi i dagliga doser i media och det är teman som är av avgörande betydelse för tågbranschen.

I stora drag välkomnar Tågföretagen utredningen och dess fokus på transporteffektivitet – ett transporteffektivt samhälle är av stor vikt för klimatomställningen. Sverige kommer inte kunna nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045 om inte transportsystemet ställs om till optimerad och därmed minskad energiförbrukning. För att nå klimatmålen behöver både industrier och transporter elektrifieras, detta sker bland annat genom ökad användning av järnvägen och ett effektivare samspel mellan olika trafikslag.

Trafikverket har nyligen presenterat en omvärldsspaning i syfte att fördjupa förståelsen för vår omvärld och identifiera förutsättningar och utmaningar för utvecklingen av transportsystemet och Trafikverkets verksamhet. Rapporten blir ett viktigt diskussionsunderlag som avses användas när Trafikverket ska ta fram förslag till inriktning för transportsystemet inför regeringens kommande infrastrukturproposition. Det betonas av Trafikverket att omvärldsrapporten inte ett uttryck för ledningsgruppens eller styrelsens uppfattning eller viljeinriktning. Det nyss nämnda är ett viktigt konstaterande eftersom väsentliga analyser saknas i rapporten som lämnar mycket övrigt att önska.

Med drygt en vecka kvar till valet är den politiska debatten i full gång. Även om lag och ordning, sjukvård och skola är i den mediala brännpunkten är trots allt klimatfrågan, den gröna omställningen och energiförsörjningen på många sätt högt upp på partiernas agenda.

Tågföretagen välkomnar Svanens förslag om hållbarhetsmärkning av e-handelstransporter. Det är positivt att förslaget beaktar både konsument och företag i sitt förslag. Vi tror att Svanenmärkningen blir ett bra komplement till de två märkningarna som redan finns, Bra miljöval och Fair Transport.