Klimat och miljö

Elkrisen är ett faktum och bristerna inom elproduktion och elöverföring i norra Europa innebär en tung belastning på samhället i stort, som inte minst visar sig i kraftigt ökande priser på elenergi och bränslen. Frågan har seglat upp som en större valfråga, med överbudspolitik och successiv revidering av synen på exempelvis kärnkraftens framtid. Helt klart finns dock även möjligheten för politiken att styra företags och människors beteende mot mer energieffektivisering – minskad energiförbrukning – med rätt politiska beslut. Inom transportsektorn finns mycket att göra för att minska energianvändningen här och nu, utan alltför stora förändringar av hur vi rör oss och transporterar gods. Ett sätt är att driva på för ökad användning av energisnåla trafikslag som järnväg inom godstransporter och resande: det transporteffektiva samhället.

I veckan överlämnade Klimaträttsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Betänkandet trycker på att för att Sverige ska nå klimatmålen måste styrningen mot ett transporteffektivt samhälle bli starkare. Tågföretagen ser positivt på att transporteffektiviteten blir styrande för den framtida transportplaneringen. För att vara i linje med Sveriges långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver transportsystemets klimatomställning stå på tre ben: transporteffektivt samhälle, hållbara förnybara drivmedel inklusive elektrifiering samt energieffektiva fordon och fartyg.

Den 18 maj överlämnade Klimaträttsutredningen sitt slutbetänkande till Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister. Betänkandet trycker på att för att Sverige ska nå klimatmålen måste styrningen mot ett transporteffektivt samhälle bli starkare. Tågföretagen ser positivt på …

Vi behöver snabba upp infrastrukturutbyggnaden och alternativ finansiering bidrar med ett öppet fönster av möjligheter. Det finns inga legala hinder och EU:s regelverk stödjer, det finns en lång rad exempel att inspireras av både internationellt och nationellt (Öresundsbron, Arlandabanan, kommunal fastighetsutveckling), det finns potentiella objekt för alternativa finansieringslösningar i Sverige och inte minst  – Sverige behöver investeringar. Allt detta framgick av ett framåtblickande seminarium i riksdagen organiserat med deltagande av ett nätverk av finansieringsexperter.

Arlanda som en multimodal transportnod – på detta tema hade Swedavia och Transportföretagen bjudit in till en eftermiddag för ökad samverkan mellan transportslagen i syfte att minska den totala energianvändningen och skapa ökad bekvämlighet i det långväga resandet. Gustaf Engstrand deltog i en paneldiskussion med transportsektorns omställning i brännpunkten – och då i synnerhet flygets och Arlandas del i lösningen.

Branschen samlades i dagarna två i soliga Gävle på konferensen Järnvägsforum Norr 2022. Tillväxt, jobb och att klara klimatomställningen stod i fokus med den förändrade – och stadigt ökande – mobiliteten och förutsättningar att svara upp mot ökande efterfrågan på godstransporter på järnväg som följer på industrins investeringar i norra Sverige. Det är nu det händer. Tåget har momentum att fånga en större andel av såväl passagerare som transportköpare som efterfrågar mer järnväg.

Det konstaterade Klimatpolitiska rådets ordförande, Johan Kuylenstierna, inledningsvis vid presentationen av årets rapport från Klimatpolitiska rådet. Rådet uttrycker oro över att samhällsmålen inte har ändrats – exempelvis inom transportpolitiken – trots det genomgripande och fundamentala skifte som klimatförändringarna påkallar. Således föreslås i årsrapporten 2022 en översyn av de mest klimatrelevanta samhällsmålen och stärkande av koordineringen av myndigheternas bidrag till klimatomställningen. Rådet lyfter att vi har klimatlagen från 2018 men också att vi hittills inte har sett någon proposition om en klimatanpassad miljöbalk, inte någon omfattande skattereform och endast begränsad förberedelse av vägbeskattning. Vidare lyfts att klimatmålen inte har blivit centrala i transportinfrastrukturplaneringen, vilket leder till att det blir svårt att nå målet om fossilfrihet. Det blir alltför lätt fokus på sakområden i stället för genomgripande förändringar. I samma anda kritiserar rådet regeringen för brister i transparens – det är svårt att se vad regeringen gör i förhållande till den klimatpolitiska handlingsplanen. Sammanfattningsvis konstaterar Klimatpolitiska rådet att Klimatomställningen har styrfart men att vi inte når målen med nuvarande politik.

Oron är stor efter Rysslands invasion av Ukraina. Det är en tragedi för världen som vi lärt känna den under efterkrigstiden. Situationen kan få helt avgörande påverkan på hur vi lever och transporterar oss och det sker samtidigt som samhället precis påbörjat återgången till ett nytt normalläge. För transportsektorn är det i dagsläget svårt att göra säkra prognoser om hur snabb återgången blir och vad det nya normala innebär för transporter och resande.

En tiondel upp, en tiondel ner… De ekonomiska indikatorerna, finansmarknaderna och börsen må svänga uppåt och nedåt. Men totalt sett har vi – sedan en längre tid – ett nationalekonomiskt läge i Sverige av sällan skådat slag. Riksgälden har reviderat sin prognos över nettolånebehovet för 2022 och 2023 och staten kommer att gå plus 211 miljarder de närmaste två åren. Ledande nationalekonomer konstaterar att vi nu har en unik chans att finansiera långsiktiga och genomtänkta program för klimatpolitik och infrastruktur. Vice riksbankschef Per Jansson stack ut hakan vid ett tal i december och föreslog ett omtag i finanspolitiken och behovet av att låta den få en större roll. Stor försiktighet har präglat regeringars finanspolitiska ambitioner trots det exceptionellt låga ränteläget. Förklaringen skulle kunna vara att underskott och skuld generellt setts som något negativt och land efter land har därför skapat komplexa hindrande ramverk. Per Jansson framhåller dock att det inte per automatik är negativt med offentliga underskott – utan det beror på omständigheterna. Med en statsminister som nyligen lämnat Finansdepartementet borde förutsättningarna vara goda för en fundamental kursändring.

Så här strax före julhelgerna har vi som bransch bjudits på en lång rad goda nyheter. Vi börjar med de efterlängtade banavgiftsreduktionerna för 2020 och 2021 som klubbades i höständringsbudgeten i slutet av november. Glädjande besked är att utbetalning kommer att ske till berörda tågföretag strax före jul. Utbetalningen sker efter en ändring i Trafikverkets regleringsbrev och fördelningen av reduktionerna premierar godstrafiken och den kommersiellt drivna persontrafiken.