Infrastruktur genererar återbäring från EU
Så här strax före julhelgerna har vi som bransch bjudits på en lång rad goda nyheter. Vi börjar med de efterlängtade banavgiftsreduktionerna för 2020 och 2021 som klubbades i höständringsbudgeten i slutet av november. Glädjande besked är att utbetalning kommer att ske till berörda tågföretag strax före jul. Utbetalningen sker efter en ändring i Trafikverkets regleringsbrev och fördelningen av reduktionerna premierar godstrafiken och den kommersiellt drivna persontrafiken.
Breddad och förlängd ekobonus kan bli verklighet snart. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att analysera hur ekobonusen kan utformas för att ytterligare bidra till regeringens mål om en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, i linje med exempelvis det uttalande om transporteffektivitet som vi gjorde nyligen tillsammans med Sveriges Åkeriföretag. Det är ett välkommet besked och satsningen blir en komplettering till redan etablerade styrmedel såsom miljökompensationen – som i realiteten innebär en riktad rabatt på godstrafikens banavgifter.
Den 14 december presenterade EU-kommissionen en redan i förväg mytomspunnen ”Action Plan” för främjande av långväga och gränsöverskridande passagerartransporter. Det är inget mindre än radikalt skifte mot hållbara transporter som gäller nu. EU vill kraftigt öka kapaciteten för höghastighetståg mellan storstadsregioner. Finansiellt stöd från Europeiska Investeringsbanken (EIB) – Green Rail Investment Platform – ska styras på ett sätt som ger incitament för utbyggnad av järnväg och fordonspark och komplettering av ”missing links”. Samtidigt lämnades ett färdigt förslag till reviderad TEN-T-förordning, som kommer medföra grundläggande förbättringar för utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet. Vi ser att EU efter Glasgow-mötet i höstas nu leder vägen globalt genom ett ambitiöst åtgärdspaket för effektiv och miljövänlig mobilitet som ska bidra till att klara EU:s klimatmål, inkluderande fördubbling av resandet med höghastighetståg fram till 2030 och tredubbling till 2050. Det är inget mindre än en storsatsning på Europas järnvägar som medlemsstaterna förväntas bidra till genom att ta EU:s finansiella muskler i anspråk.
Vi ser fram emot att Sverige tar ett tydligare grepp för att få finansiell återbäring från EU. Vi har under många år lyft behovet av att den svenska infrastrukturpolitiken måste blicka mer över landets gränser, i synnerhet söderut. Redan 2028 öppnar Fehmarn Bält-förbindelsen. Och den nyligen presenterade infrastrukturplanen kan dessvärre inte sägas adressera kommande transportflöden på ett adekvat sätt. Var finns analysen av de framtida gränsöverskridande transportflödena och de åtgärder i den svenska infrastrukturutvecklingen som svarar upp mot behoven som drivs av EU:s målbild och de redan planerade förbättrade förutsättningarna för tågtransporter till och från kontinenten? Vi talar här om behov som accentueras av de inhemska transporter som genereras av de tunga industriinvesteringarna framför allt i norra Sverige. Kanske ger valåret 2022 svar!
Vi hoppas att vi alla får en fridfull jul där smittspridningen inte ökar så att vi alla kan resa och umgås med nära och kära. God jul och gott nytt år! Vi ses igen i mitten på januari.
P.S. Missa inte remisseminariet om nationell plan och utvecklingen av järnvägen på onsdag den 22 december.
Nu utformas stödet för en förlängd och breddad ekobonus
Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att analysera hur en förlängd och breddad ekobonus bör utformas för att ytterligare främja överflyttningen av gods från väg till järnväg och sjöfart. Uppdraget ska redovisas den 10 mars 2022.
Läs pressmeddelandet på regeringen.se
EU utarbetar en ny handlingsplan för förstärkning av långväga och gränsöverskridande järnvägstransporter
Syftet med EU:s handlingsplan är att främja långväga och gränsöverskridande passagerartransporter i kombination med förändringar av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). EU vill öka höghastighetskapaciteten och tilldelningen av nytt finansiellt stöd från europeiska investeringsbanken (EIB). Syftet är att förbereda marken för en verklig renässans för järnvägarna.
Läs artikeln på transportochlogistik.se
Ministern: ”Regeringen kommer att fatta ett annat beslut än Trafikverket”
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) säger till BLT att han kommer att fullfölja sin satsning på Sydostlänken. Den är en viktig del för att göra Sverige till en klimatsmart industrination.
Läs artikeln på blt.se
Svante Axelsson: Energieffektivisering måste prioriteras högre – nu tar vi fram en strategi
För att lösa situationen på kort sikt och öka tempot i genomförandet av de 22 färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft är en effektivisering av energianvändningen avgörande. Därför kommer Fossilfritt Sverige nu att ta fram en energieffektiviseringsstrategi för att visa hur potentialen kan förverkligas, skriver Svante Axelsson, samordnare Fossilfritt Sverige.
Läs artikeln på aktuellhallbarhet.se
Så kan Sverige nå energieffektiviseringsmålet till 2030
Energimyndigheten har tillsammans med marknadens aktörer och relevanta myndigheter identifierat vilka utmaningar som är viktigast att ta itu med just nu för att nå energieffektiviseringsmålet till 2030.
Läs mer på energimyndigheten.se
2030-pusslet i fokus
2030-pusslet är ett nytt projekt som ska fokusera på hur vi bäst når klimatmålen inom transportsektorn utifrån ett helhetsperspektiv.
Läs artikeln på dagensinfrastruktur.se
Interpellationsdebatt om vägslitageavgift 2021-12-17
Intressant debatt uppmärksammar uttalandet om transporteffektivitet av Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen.
Se debatten på riksdagen.se