En osäker värld

Oron är stor efter Rysslands invasion av Ukraina. Det är en tragedi för världen som vi lärt känna den under efterkrigstiden. Situationen kan få helt avgörande påverkan på hur vi lever och transporterar oss och det sker samtidigt som samhället precis påbörjat återgången till ett nytt normalläge. För transportsektorn är det i dagsläget svårt att göra säkra prognoser om hur snabb återgången blir och vad det nya normala innebär för transporter och resande.

Även i en osäker värld finns det absoluta svarsfrister. En sådan inträffar den 28 februari – sista dagen för att skicka in remissvar avseende Trafikverkets förslag för nationell plan 2022–2033. Tågföretagens slutliga remissvar kommer finnas att ta del av här. Utvecklingen av nationella sammanhållna stråk är nödvändigt för att järnvägen ska bli transporteffektiv på riktigt. Det är då välkommet att planförslaget innehåller stora satsningar på nybyggnation men genomförandet tar orimligt lång tid. Industrins stora investeringar kommer att vara på plats före 2030 – därefter kan det, med rådande planförslag, dröja upp till 15 år innan transportsystemet är förstärkt så att effekterna märks. Vi riskerar att företagens investeringar uteblir med konsekvensen att den ökande sysselsättningen stagnerar.

Det speciella parlamentariska läget innebär att riksdagen tar en alltmer aktiv roll. Ett exempel på det som kan få betydelse för infrastrukturplaneringen är att M, V och KD verkar för att en majoritet i riksdagen ska ge ett tillkännagivande till regeringen om att ge Trafikverket i uppdrag att tillsätta en gemensam utredning med norska Jernbanedirektoratet om att etappvis utveckla stråket Oslo-Stockholm samt ge förslag på hur åtgärderna kan finansieras. Vi noterar också att Trafikutskottets ordförande Jens Holm har ställt en fråga till infrastrukturministern utvecklingen av banavgifter till följd av föreläggandet från Transportstyrelsen.

Stockholm tar sportlov nästa vecka och vi återkommer om två veckor. Trevlig helg!

Pengar till mobiltäckning i tunnlar

Den 21 februari meddelade Post och Telestyrelsen att man beslutat om tilldelning av de pengar som regeringen lovade för att skapa bättre mobiltäckning i de tre tunnlarna Åskottstunneln, Namntalltunneln och Björnböletunneln längs med Botniabanan. Ursprungligen lovades 50 miljoner till bättre mobiltäckning utefter de svenska järnvägarna men då tiden att skriva förordningen frös 25 miljoner inne 2021 och för 2022 återstår 22,5 miljoner som nu tilldelas Telia samt Net4Mobility. Stödet avser den grundutrustning som behövs för att mobiloperatörer ska kunna få in mobiltäckningen i tunnlarna.

Visualisering av Sveriges klimatomställning

vy från webbverktyget panorama

Transportsystemets bidrag till uppnående av klimatmålen har ifrågasatts i Trafikverkets förslag till nationell plan. Vi ser samtidigt att fler och fler transportupplägg som flyttas över till järnväg och vi kan förvänta oss en fortsatt positiv resandeutveckling över tid. För den som på ett enkelt sätt vill bevaka Sveriges klimatomställning finns ett spännande verktyg i form av Panorama. Här visualiseras hur olika delar av samhället som ställer om, trender samt vad som krävs för att vi ska nå målet om nettonollutsläpp till år 2045. Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten har bildat en redaktion som ansvarar för att innehållet i webbverktyget hålls uppdaterat. Man kan klicka sig fram och få en överblick över nuläget och vilka lösningar som kan göra att vi når klimatmålen – och självklart är järnvägen en viktig del av lösningen. Läs mer på pts.se