EU och internationellt

Infrastrukturen är en fråga för hela Sverige. Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Göran Persson, tidigare statsminister, konstaterade under seminariet Klart spår för ökad tillväxt den 8 oktober att det behövs stora beslut med brett politiskt stöd och långsiktighet för att nå järnvägens fulla potential.

Öppnande av riksmötet och regeringsförklaringen för riksdagsåret 2024/2025 angav vilken politik som regeringen tänker föra under det nya riksdagsåret och besked gavs om inriktningen framåt. Nu anser regeringen att tiden infunnit sig att investera i Sveriges framtid och att genomföra reformer som ökar den svenska tillväxten igen. Under hösten kommer regeringen att lägga fram tre centrala propositioner i linje med detta: en budgetproposition med ett tydligt investerings- och tillväxtfokus, en infrastrukturproposition (8 oktober) och en forsknings- och innovationsproposition.

Som vi skrev i förra veckan har medlemsstaterna nu tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och temat väcker därför stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Förutsättningarna för gränsöverskridande järnvägstransporter riskeras och den inre marknaden försvagas om inte EU:s medlemsstater framgent lyssnar på Sverige och därmed går mer på kommissionens förslag. Spännande trepartsförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen påbörjas under hösten. Lyssna på Järnvägspodden för fördjupande perspektiv.

Tidigare i juni beslutade ministerrådet om den nya TEN-T-förordningen som reglerar gemensamma krav och ger förutsättningarna för utvecklingen EU:s gränsöverskridande transportinfrastruktur, Trans-European transport network (TEN-T). Ett viktigt regelområde är att harmonisera högsta tillåten tåglängd, för att underlätta för den gränsöverskridande godstrafiken.

Riksdagens EU-nämnd har idag bidragit till att stärka förutsättningarna för bättre gränsöverskridande järnvägstrafik i Europa. Kommissionens förslag till ny förordning om järnvägskapacitet har gått kräftgång i ministerrådet, där medlemsstaternas regeringar i förhandlingarna om en gemensam position prioriterat nationella trafikbehov. Baksidan med ett alltför ensidigt fokus på inrikes persontrafik är att optimeringen av internationella transportkedjor prioriteras ned. Den svenska regeringen har nu insett detta och har – efter EU-nämndens beslut idag – uppdraget att tydligt markera en avvikande position i ministerrådets omröstning om kapacitetsförordningen den 18 juni.

Trots EU:s vitbok 2011 som sa att en större andel av transporterna skulle gå på järnväg och sjöfarten i stället för väg, minskar andelen godstrafik på både järnväg och sjöfart i Sverige och större delen av Europa. Schweiz och Österrike har den mest positiva utvecklingen med en hög och stabil marknadsandel. Det visar rapporten Framtidens marknad för godstrafik med järnväg från Transportstyrelsen som gör en genomgång av hela Europas godstrafik på järnväg.