EU och internationellt

Nu börjar arbetet på allvar. Med valet bakom oss och ​ett nytt trafikutskott​ på plats i riksdagen formas förutsättningarna för svensk transportpolitik de kommande fyra åren. För järnvägsbranschen är det en period som kommer att präglas av stora investeringar, viktiga vägval och avgörande beslut om hur järnvägen ska bidra till Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och beredskap.

Vi närmar oss en valrörelse i Sverige och i veckan publicerades SCB:s efterlängtade ​Partisympatiundersökning (PSU)​. Det kommer onekligen att bli en mycket spännande valrörelse att följa efter sommaren.

I veckan antog Europarlamentet formellt kapacitetsförordningen. Det är ett viktigt steg mot en bättre europeiskt samordnad planering av järnvägskapacitet. Den nya förordningen innebär ett stort skifte för svensk järnväg – från dagens efterfrågestyrda tilldelning av tåglägen till en mer förplanerad och EU-samordnad modell. Det i sin tur ställer höga krav på tidigare och mer komplex planering, nya digitala arbetssätt och ökad samordning över gränserna. Samtidigt finns utmaningar kring balansen mellan nationella och internationella behov, risk för minskad flexibilitet (särskilt för godstrafik) och en betydande implementeringsbörda för både Trafikverket och operatörer. Det är nu det riktigt stora jobbet med kapacitetsförordningen påbörjas, ett arbete som måste genomföras i nära samarbete mellan alla aktörer som påverkas.

På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent utan att järnvägsnätet har underhållits eller byggts ut. Det talas mycket om underhållsskulden och Trafikverket har nu satt ett måldatum för återtagandet av den till år 2050. Med nuvarande inriktning kommer dock endast 10 procent av underhållsskulden att återtas de närmsta tolv åren. Det innebär fortsatt stora utmaningar på järnvägen och för tågoperatörerna. Det är positivt att det har börjat återinvesteras pengar i underhållet av järnvägen, och mer pengar behövs, men det handlar också om rätt förutsättningar för de entreprenörer som ska utföra underhållsarbetet.

Det geopolitiska läget i världen har inte varit så här prekärt sedan andra världskriget, vilket också reflekteras i politiska satsningar på beredskap såväl internationellt som nationellt. I hela Europa har man dragit slutsatsen att en ökad militär försvarsförmåga kräver en motsvarande satsning på infrastrukturen, vilket vi bland annat kan se i ​EU:s Military Mobility Package​.