Järnvägen det klimatsmarta valet

Järnväg är det mest klimatsmarta rese- och transportsättet. Tågets främsta fördel är att det kan transportera stora volymer på små utrymmen, med låg energianvändning och liten miljöbelastning. Ju mer gods och ju fler resenärer som väljer tåget, desto bättre för miljön.

Tåget är inte bara klimatsmart, det erbjuder snabba och effektiva transporter och är dessutom ett säkert och komfortabelt sätt att resa. Tåget är snabbare än bilen och bekvämare än flyget. Dessutom går det oftast från en stads citykärna till en annan.

Järnvägen viktig för att möta miljömålen

Regeringens övergripande nationella mål för miljöpolitiken innebär att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ökade person- och godstransporter på järnväg spelar en central roll för att nå klimatmålen. Det är viktigt att det finns kunskap om infrastrukturens och logistikens roll i samhället samt att det också finns en politisk vilja och ett politiskt mod att fatta de avgörande besluten.

Målen från klimatmötet i Paris i november 2015 är tydliga. Den globala uppvärmningen ska hållas under 2 grader. Med det globala avtalet för minskade utsläpp har Sverige förbundit sig att vidta långtgående åtgärder. Transportsektorn står för en tredjedel av våra utsläpp av klimatgaser och prognoserna pekar mot en fortsatt snabb utveckling av transportarbetet. Energieffektivare fordon och en ökad andel förnyelsebara bränslen kan dämpa den negativa trenden, men det kommer inte att räcka.

Ökade person- och godstransporter på järnväg spelar en central roll för att skapa samhällsekonomiskt effektiva transporter och för att nå klimatmålen.

EU ställer upp ambitiösa miljömål och förespråkar omfattande flytt av transportarbete från väg till järnväg. I EU:s vitbok41 presenteras en färdplan för framtiden. I syfte att öka resursutnyttjandet inom transportsystemet samt kraftigt minska utsläppen av växthusgaser är målsättningen att 30 procent av vägtransporterna över 300 km ska flyttas över till järnväg och sjöfart till år 2030 och 50 procent till år 2050.

Från svensk sida har vi möjligheten att vara föregångare. Den logiska slutsatsen är att det bästa sättet att möta det kraftigt ökade transportbehovet och de strikta miljömålen i första hand är att investera i infrastruktur för de mest energieffektiva transportslagen samt tillhandahålla relevanta styrmedel.

Arbetet för att nå miljömålen om minskade utsläpp av växthusgaser från transportsystemet riskerar att misslyckas om vi inte genomför rätt åtgärder, både i det korta och långa perspektivet. Sveriges klimatmål för transportsektorn år 2050 innebär att nettoutsläppen av klimatgaser ska ner till en nivå nära noll. Det krävs en förändring av vårt förhållningssätt till transporter och planering. Väg­trafikens utsläpp behöver minskas samtidigt som transportsystemet måste effektiviseras genom att en ökad andel gods flyttas över till järnväg och sjöfart. Dagens transportsystem saknar dessvärre ett flertal av de förutsättningar som krävs för att möjliggöra en större växling mot hållbara transporter.