Hoppa till innehåll
”Intensiv vecka” låter som en kraftig underdrift. I tisdags besök av SNCF, i onsdags möte med styrelsen för TPSAMS (Transporter i samverkan vid samhällsstörningar) och Infrastrukturminister Tomas Eneroth samt styrelsemöte Tågoperatörerna och igår ledningsmöte med Trafikverket, förberedelser för Järnvägsdagen den 4 december, bland mycket annat.

På styrelsemötet beslutades bland annat om remissvar från Tågoperatörerna om Nationella planen vilket synkade väl med Tågoperatörernas debattinlägg om nationella planen och satsningarna på nya stambanor och ERTMS i Dagens Industri 30 november. Vårt remissvar avseende Trafikverkets förslag till Nationell plan finns här. Det blev till slut ett relativt omfattande remissvar men då har vi också rejält utökat skrivningarna om klimatagendan, nya stambanor, ERTMS, samhällsekonomiska kalkyler och näringslivets transporter jämfört med tidigare remissvar. Stor tack till alla er som bidragit i processen.

Vid ledningsmötet med Trafikverket låg fokus på frågan om ersättning till följd av utebliven leverans av tåglägen i korttiden (ad-hoc-ansökan) och därtill kopplade frågor om affärsregelverk i JNB/Trav. Resultatet av utdragna diskussioner har blivit ett erbjudande om engångskompensation från Trafikverket till Trav-avtalsparterna för de månader mars till september 2017 när systemet fallerade. Dessa erbjudanden ska när detta läses redan ha skickats ut eller så skickas de inom kort. Vi kommer parallellt föra förhandlingar om framtida tydligare villkor bland annat kring femdagarsfristen i korttiden, sena besked om anpassningar av tågplan samt merkostnader vid förseningar av tågtrafik orsakade av Trafikverket.

Vi fick vid ledningsmötet också en presentation Trafikverkets arbete med analys av nyttjandegrad av kapacitet bokad för banarbeten. Trafikverket började mätningarna i april och fortsätter nu arbetet med att göra förändringar för att förbättra kapacitetsutnyttjandet för samtliga parter på järnvägen samtidigt som diskussioner pågår med entreprenörerna om spårunderhållets effektivitet och kontraktsutformning samt hanteringen av servicefönster.

Vid mötet i onsdags med styrelsen för TPSAMS och Infrastrukturminister Tomas Eneroth, poängterade ministern ett ökat fokus på Sveriges trygghet och säkerhet. Utan transporter stannar Sverige och vi måste kunna säkra viktiga samhällsfunktioner och stödja försvarsmakten vid behov. Vi ser redan idag en ökning av organiserade och systematiska störningar vilket gör att en ökad samverkan behövs mellan aktörerna i transportsystemet. En viktig del i regeringens godsstrategi blir också att föreslå bättre redundans i transportsystemet. En annan aspekt är att förbättra strukturen för systematisk samverkan mellan myndigheter och näringsliv och privata aktörer. Från Tågoperatörernas sida framförde vi bl.a. att det måste skapas förutsättningar för delaktighet för våra medlemmar, tydliggöra uppgiften och ge incitament för att börja jobba mot uppgiften. En annan kommentar från oss var att organisationen vid händelser måste vara strukturerad, systematisk och integrerad med övriga aktörer samt betonade vikten av återkommande övningar. Vi framförde som exempel på saker som måste skötas bättre, som gränskontroller och ersättning för de merkostnader som uppstår för operatörerna. Vad gäller den dagliga säkerheten för järnvägen tog vi främst upp spårspring, plankorsningar och tryggare stationsmiljöer.

Forum för Transportinnovation höll ett seminarium på temat privat finansiering av den statliga infrastrukturen och redovisade delbetänkandet Finansiering av infrastruktur med privat kapital? (SOU 2017:13). Fokus har varit att utreda OPS-Projekt (Offentlig Privat Samverkan) och s.k. överbryggnadsfinansiering dvs kostnaderna under ett projekt. Några viktiga slutsatser är att OPS inte lättar på statens balansräkning utan skjuter endast fram kostnaderna i tiden och det är ingen annan som betalar. Kostnaderna hamnar alltså inte utanför den offentliga systemet och kan jämställas med lån i Riksgälden. En annan slutsats är att staten lånar alltid billigast men det förutsätter hur man hanterar riskerna med projekten och vilket avkastningskrav som ägare och långivare har. OPS påverkar inte statens risk men det ger bättre möjlighet till risköverföring och kan väsentligen öka effektiviteten och innovationsförmågan i projekt. Det som talar för OPS är att man kan bättre hämta hem effektivitetsvinster, fler projekt blir klara i tid och på budget. Effektivitetsvinsterna måste dock överstiga en ökad upplåningskostnad. Staten har begränsad erfarenhet av att driva OPS projekt och måste öka sin beställarkompetens främst vad gäller avtal, upphandling och uppföljning. Järnvägs- och vägprojekt lämpar sig bäst för OPS projekt. Det är viktigt att välja bra projekt med hög samhällsekonomisk nytta och där det är viktigt med att hålla budget och bli klar i tid. Projekten bör minst uppgå till 2 miljarder kronor.

Väl mött på Järnvägsdagen på Stockholm Waterfront på måndag!