Minskat buller är systemrisk
Hur flyget till och från Arlanda ske se ut i framtiden är en laddad politisk fråga kopplad till vilka infrastruktursatsningar som ska planeras när klimatdebatten går som varmast. Januariavtalets 73-punktsprogram innehåller tydliga skrivningar om att minska flygets klimatpåverkan samtidigt som regeringens flygstrategi från 2017 talar om prognoser för kraftigt ökat flygande. Under våren 2019 avslutades det så kallade Arlandarådets uppdrag från den tidigare S+MP-regeringen. Men slutrapporten har inte presenterats ännu. Vi kan bara spekulera i om det är fler start- och landningsbanor, bristande satsning på kollektivtrafik till och från storflygplatsen eller något annat som ligger bakom att nästan ett års arbete av ett 3-mannakansli verkar rinna ut i sanden. Ökat flygresande prognostiseras men är det önskvärt? Borde inte prognoserna ändras som en följd av klimatdebatten och den beteendeförändring vi sett de senaste åren? Att effektivisera storflygplatsens funktionalitet och tillgängliggöra Arlanda med mer tåg och minskad biltrafik borde dock vara en självklarhet oavsett prognosmakeriet.
Att det finns utmaningar för godstrafiken på järnväg i form av exempelvis ökande banavgifter, krav på investering i ombordsystem ERTMS och hård konkurrens med vägtrafiken är ingen hemlighet. Ökande kostnader för omställning till tystare godsvagnar till följd av EU:s regelverk från 2025 är också en realitet. Att kraven på tysta godsvagnar forceras in i Tyskland och Schweiz redan 2021 – i strid med EU:s lagstiftning – är inte till hjälp. Den uppkomna situationen har dock sprängkraft att kraftigt sänka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet om lägre hastigheter i godstrafiken blir ”lösningen” på problemet. Vid nästa veckas möte med JBS tar vi bland annat upp detta tema och vi återkommer med en analys av läget i kommande nyhetsbrev.
I veckan var studiebesök med TP SAMS hos finska Försörjningsberedskapsenheten (NESA), motsvarande Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Mycket intressant att se hur Finland arbetar med säkerhet och beredskap kopplat till transporter. TP SAMS står för Transporter i samverkan vid samhällsstörningar, det nya civilförsvaret för transporter där myndigheter och branschorganisationer samverkar och övar för att återta förmågor att fungera under kriser, höjd beredskap och krig.
Kvalitet i kvalitetsarbetet är ett mantra som fortfarande väntar på att bli verklighet. I den senaste avsnittet av Trafikverkets Järnvägspodden diskuterades kvalitetskoder och kvalitetsavgifter kopplat till utmaningarna att få god ordning i systemet. Dock lyftes inte det utvecklingsarbete som är i startgroparna gällande orsakskoder. Vi redogör i en separat artikel för det.