Underskattning av resande­utvecklingen

Som vi berört tidigare kom den 30 oktober Trafikverkets inriktningsrapport där myndigheten presenterat sin syn på den långsiktiga infrastrukturplaneringen i Sverige. Regeringen har därmed fått ett underlag som – efter en remissrunda till januari 2021 – tydliggör inriktningen för vilka vägar och järnvägar som ska byggas och underhållas under åren 2022 till 2033 (eller 2037). Enligt Trafikverkets basprognos som ligger till grund för inriktningsunderlaget kommer vägtrafiken fortsätta att öka. Och samtidigt utgår Trafikverket från en underskattning av resandeutveckling på järnväg, som kan ha avgörande betydelse för bedömningen av järnvägsinvesteringars lönsamhet. Det är dock väl känt att trafikprognoserna för många av de senaste större järnvägssatsningarna har uppnåtts snabbare än prognostiserat och i flera fall har prognostiserade ökningar även överträffats. Ett tydligt exempel för detta är Svealandsbanan som snabbt nådde kapacitetstaket och löpande byggts ut med fler och fler mötesspår. Med riktiga prognoser skulle en större del byggts med dubbelspår från början. Vi kan inte se att Trafikverket i inriktningsunderlaget tydligt bekräftar huruvida den ökade kapaciteten, med föreslagna planåtgärder, kommer att räcka för den ökade efterfrågan på järnvägsresande och transporter som Trafikverket förutser. Vi utvecklar konsekvenserna av de bristande prognoserna i en separat artikel.

Parallellt med remissrundan för inriktningsunderlaget pågår Trafikverkets uppdrag att lämna förslag till hur nya stambanor ska kunna byggas inom investeringsramen 205 miljarder kronor. Vår bedömning är att det skulle kunna vara möjligt att klara en tight ekonomisk ram, men då måste förslagen utvecklas på ett flertal punkter. Och vi får inte stirra oss blinda på kostnaden. Rätt effekter måste till för att investeringen ska bli samhällsekonomiskt lönsam. Då blir det intressant att – liksom Swedavia på DI Debatt – reflektera även över anslutningen av järnvägshubbar och flygplatser. Men då blir det också än mer angeläget att vi nu kan kombinera en begränsad investeringsbudget med så attraktiva stationslägen som möjligt utmed de nya stambanorna samt med hög frekvens i tidtabellen. Just dessa aspekter är nödvändiga för att attrahera resenärerna till framtidens klimatsmarta resande och ge tillräcklig plats för godstrafiken i systemet.

Medielänkar vecka 47

Swedavia: ”Tåg till flygplatserna, tack!”

Att knyta samman transportslagen är helt nödvändigt för konkurrenskraft och hållbarhet, anser Swedavias vd och koncernchef Jonas Abrahamsson.
Läs hela artikeln på rt-forum.se

TX Logistik utökar tågtransporterna

TX Logistik med sitt europeiska järnvägsnätverk med anslutningar i elva länder i Europa utökar nu sina järnvägstransporttjänster till och från Eskilstuna.
Läs hela artikeln på dagensinfrastruktur.se

Green Cargo och Schenker AS i samarbete med ny miljösmart lösning för tempererat gods

I ett samarbete mellan Schenker AS och Green Cargo testas nu nya kylvagnar i Schenkers tågprodukt North Rail Express (NRE) mellan Oslo och Narvik. Godsvagnarna, som får sin strömförsörjning från loket, är en unik lösning som är helt ny på marknaden.
Läs Green Cargos pressmeddelande på mynewsdesk.com

”Vi behöver minska trafiken för att klara klimatmålen till 2030”

Det som saknas helt i Trafikverkets plan är förslag för ett transporteffektivt samhälle – som gör att tillgängligheten kan öka samtidigt som mängden trafik minskar. I stället räknar de med att vägtrafiken fortsätter att öka enligt den så kallade basprognosen som de presenterade tidigare i år.
Läs hela artikeln på nyteknik.se

Norconsult anpassar Malmö Centralstation för höghastighetståg

Nu har arbetet påbörjats för att få till en fungerande och attraktiv järnvägsanläggning på Malmö C när höghastighetstågen börjar gå mellan Stockholm/Göteborg-Malmö, där Norconsult vunnit uppdraget att utreda anpassning av Malmö Centralstation inför utbyggnaden.
Läs hela artikeln på infrastrukturnyheter.se