Godstrafik

I veckan antog EU-kommissionen nytt förslag gällande kombidirektivet – den del av EU:s mobilitetspaket som berör kombinerade godstransporter och som syftar till att göra godstransporter mer hållbara. Tågföretagen, liksom järnvägsbranschen i Europa, välkomnar det reviderade förslaget. Kombidirektivet är ett självklart incitament för val av transporteffektiva lösningar.

I somras skickade EU-kommissionen ut ett förslagt om ny kapacitetsförordning. Tågföretagen har tagit del av förslaget och har skickat in ett yttrande till Regeringskansliet. I grunden välkomnar Tågföretagen en längre framförhållning i planeringsprocessen. Dock bedömer vi att en modell med högre grad av förplanerade tåglägen kan komma att påverka förutsättningarna för järnvägsmarknaden och oönskade effekter kan uppstå på den avreglerade svenska marknaden.

Det är ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. Mer exakt investerar Sverige idag 0,7 procent av BNP i transportinfrastruktur. Det är betydligt lägre än OECD-genomsnittet – i ett land som växer så det knakar, som upplever en ny industriboom och som redan i utgångsläget ligger geografiskt i utkanten av de stora marknaderna. Därför är Jacob Wallenbergs uttalande om behovet av att växla upp investeringstakten inte bara välkommet. Det andas därtill både realism och framtidstro.

I slutet av juni finns Tågföretagen på plats i Almedalen. Vi tar med oss nya perspektiv och starka argument för att ta tillvara både järnvägens stora möjligheter och svåra utmaningar. Det senaste året har läget varit extraordinärt för branschen. Almedalen blir därför en viktig mötesplats för viktiga och framåtblickande diskussioner. Vi kommer bland annat att diskutera infrastrukturfrågor, transporteffektivitet, affärsavtal inom den upphandlade persontrafiken och mycket annat. Vi kommer ta upp värdet av målstyrning inom transportpolitiken, som alternativ till prognosstyrning. Hoppas att vi ses i Visby!

Avtalsförhandlingarna inom spårtrafiken fortsätter. I går kom beskedet att Sekos varsel om tågstrejk som skulle träda i kraft den 11 maj skjuts upp till den 15 maj kl. 15.00. Detta ger ytterligare tid att förhindra en strejk som för branschen och samhället skulle få stora konsekvenser. Tågföretagen är positiva till att Seko skjuter upp sina varslade stridsåtgärder. Förhandlingarna fortsätter under helgen och Tågföretagens inställning är givetvis att fortsätta vara samarbetsinriktade och att komma med konstruktiva förslag för att slutligt ro avtalet i hamn.

Särskilt framhålls att persontågen inte har fått tidtabeller i tid för att hinna sälja biljetter och att det nya datasystemet har lett till enormt krävande manuellt arbete hos tågföretag. Tidningens slutsats blir att det bästa Trafikverket kan …

Som branschföreträdare för de långväga godstransporterna anser vi att det behövs ett mer trafikslagsövergripande perspektiv för att klara transportutmaningen under kommande decennier. Det skriver företrädare för sjöfarten, åkerinäringen och tågföretagen.

Fler människor och företag behöver välja järnvägen. För att detta ska ske är det därför centralt att järnvägen blir mer pålitlig och att fler tåg ankommer och avgår i tid – detta lyfter Tågföretagen i reformagendan för just fler människor och gods på järnvägen. Under 2022 uppmättes dock låg punktlighet med förseningar som har medfört stora kostnader för järnvägsföretag, resenärer och transportkunder. Sett till resenärerna och de samhällsekonomiska kostnaderna för förseningar består dessa främst av ökad restid till följd av försenade eller inställda tåg. Den gamla devisen att ”tid är pengar” gäller – resenärers förseningstid är därmed en större uppoffring än själva restiden.

Så gick vi då i gång med Trafikverkets nya planeringssystem MPK för knappt en vecka sedan. Det stora systemskiftet har genomförts och Trafikverkets operativa trafikledning styr nu planeringen och tågtrafiken med stöd av det nya planeringsverktyget. Det blev onekligen en kamp mot klockan och Trafikverket låg så pass sent ute med de sista anpassningarna och kommunikationen till tågföretagen att alla marginaler var utsuddade. Vi summerar med att branschen lyckats med övergången till det nya systemet till en skyhög kostnad i form av manuell handpåläggning.

Stora händelser i omvärlden, energibristen och covid-19-pandemin har påverkat transportsektorn på ett genomgripande sätt och fortsätter att göra det. Dessa oförutsedda game-changers har förändrat vårt sätt att arbeta, umgås och leva. Vi har sett en ökad digitalisering och ett alltmer ökande intresse för tågtransporter. Mer självorsakade utmaningar, såsom Trafikverkets skifte till ett inte i alla delar helt moget planeringssystem, kan också få effekter.