Infrastruktur

Som bekant presenterade Trafikverket nyligen förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Tågföretagen lämnade en första kommentar i början av december. Självfallet är det bra att 80 procent av investeringarna går till järnväg, efter årtionden av underinvesteringar i järnvägssystemet. Underhållet av landets infrastruktur kräver dock mer. Och flertalet viktiga åtgärder ligger mycket sent i planen eller senare – färdigställande av större objekt tillåts för närvarande ta närmare 20 år från planeringsstadiet. Vinterkylan i norra Sverige hindrar inte att Norrland just nu är stekhett för industriinvesteringar. Då är det verkligen beklagligt om stödjande infrastruktur byggs färdigt många år efter industrins exceptionella nyetableringar. Samtidigt står Fehmarn Bält-förbindelsen klar redan 2028 och planens innehåll räcker inte för att möte de transportflöden som då blir ett faktum. Mer effekt skulle uppnås om mer anslagsmedel tillförs och/eller alternativa finansieringsarrangemang tillåts komma på plats

Hur vill vi att vårt framtida samhälle ska byggas? Hur ska vi resa och transportera oss själva, våra varuinköp och vårt gods? Svaret blir en kombination av vad som är möjligt idag och i framtiden och av vad vi vill. Vad vi faktiskt vill är inte en obetydlig fråga, kanske är det den allra viktigaste. När frågan besvaras inom transportpolitiken hamnar tillgängligheten i fokus, men vilken typ av tillgänglighet är det vi som samhälle efterfrågar? På korta distanser: vill vi resa kollektivt i och/eller i kombination med annan delad mobilitet, eller är det med egen elcykel eller elbil som ska parkeras vid destinationen? På längre sträckor: är det sittande i små elbilar på våra motorvägar i kombination med flyg, eller i bekväma tåg mellan våra stadskärnor? Vilken infrastruktur vill vi ha i våra kulturlandskap? Till de många frågorna om vad vi som samhälle faktiskt vill ha måste även läggas klimataspekterna. Utsläppen från transportsektorn måste minska betydligt snabbare än hittills och ett stort bidrag är överflyttning av transporter från väg till järnväg.

Tillsammans. Det ordet hördes många gånger under Järnvägsdagen den 24 november. Temat för dagen var 2030 – vad väntar vi på? Efter att ha hört talarna så kan vi konstatera att vi kan lösa det …

Riksgälden räknar numera – till skillnad från tidigare mer negativa prognoser – med överskott i statens budgetsaldo på 22 miljarder kronor under 2021. Och överskottet för 2022 prognosticseras till hela 94 miljarder – en upprevidering med nära 30 miljarder jämfört med prognosen i maj 2021. För 2023 väntas enorma 107 miljarder kronor i överskott, plus uppskattade 30 miljarder i ofinansierade reformer. Enligt regeringens budgetproposition för 2022 ska statsskulden amorteras ner med 240 miljarder de kommande tre åren. Men det var innan de senaste beskeden från Riksgälden, så det finns uppenbarligen utrymme både för avbetalning av statsskuld och för investeringar i framtiden.

Sommaren har levererat inte bara fint väder utan även mer stabilitet i järnvägstrafiken jämfört med tidigare år. Det är naturligtvis oerhört glädjande och vi har dessutom sett ett kraftigt ökat resande. Ökningen från låga nivåer men vi ser – trots vissa kvardröjande pandemieffekter – fram emot en återgång till de passagerartal vi hade järnvägens rekordår 2019. Detta kunde konstateras på höstens första styrelsemöte i Tågföretagen, där en lång rad frågor avhandlades. Vi hade besök av besök av Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen, som gav en insiktsfull beskrivning av cementkrisen och potentiella lösningar. Utdragna och obalanserade processer för miljötillstånd måste exempelvis adresseras politiskt. På längre sikt måste Sverige helt enkelt fortsätta att framställa cement för det stora behov av betong som krävs inom anläggning av bostäder, gruvnäringen, transportinfrastruktur, med mera. I dialogen med ”Cathis” betonades de stora behoven av en extraordinär industriell satsning på klimatsmart betong som skulle kunna bli verklighet om några år vid snabb utbyggnad av nya stambanor. Kan norra Sverige och i detta fall Jokkmokk återigen sitta inne med en del av lösningen på en större industriell utmaning?

Det går bra för Sverige. Vi har en stark ekonomi och står redo för återstart efter pandemin. Inför budgetpropositionen 2022 har finansminister Magdalena Andersson utlovat inte mindre än 74 miljarder i reformutrymme. Dessa förhöjda ambitioner borde naturligtvis omfatta ytterligare satsningar på landets eftersatta transportinfrastruktur, våra järnvägar och vägar.

Med några dagar i ryggen efter semestrarna har höstens att-göra-lista blivit allt tydligare. Det är – som vanligt – mycket som händer, både inom och runt omkring vår bransch. IPCC:s rapport under sommaren om de allt snabbare och intensifierade klimatförändringarna – som bekräftas av extremvädret – lämnade ingen oberörd. Och den dåliga prognosen för uppfyllande transportsektorns bidrag till klimatmålen, det vill säga kravet i Sverige om 70 procents sänkning av utsläppen till 2030, uppmärksammades särskilt i riksmedia i juli. EUs senaste paket inom ramen för Green Deal som kallas ”Fit for 55” – 55 procents minskning av alla utsläpp till 2030 – kommer därmed lägligt. Vi noterar dels förslaget om utvidgning av systemet med utsläppsrätter till att omfatta transportsektorn, dels energiskattedirektivet, som kan påverka skattebefrielsen för diesel till järnvägsfordon. Om det är tillräckliga åtgärder som nu vidtas inom EU-politiken kommer framtiden helt säkert att utvisa.

Med den politiska turbulensen vid midsommar 2021 som fond klubbades den största infrastrukturpropositionen någonsin – omfattande nästan 800 miljarder kronor – igenom i riksdagen. Och som väntat lämnade regeringen även planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande …

Tågföretagen har lämnat en rekommendation avseende lämplig modell för kommande banavgiftsreduktioner för tidsperioden 1 mars 2020 till 30 juni 2021. Utgångspunkten för EU:s regelverk är att banavgiftsreduktioner ska fördelas neutralt inom de marknadssegment som är …

Årets Almedalsvecka går av stapeln första veckan i juli som vanligt. I år blir den digital och något kortare, den 4-7 juli. Tågföretagen kommer inte att delta i år, men vi vill passa på att …