Infrastruktur+2
Det eftersatta underhållet på järnväg uppgår nu enligt Trafikverkets inriktningsunderlag till 43 miljarder kronor. Det säger Tågföretagen i en replik på Dagens industri den 25 mars. Det är mer än dubbelt så mycket som för vägsystemet.
CER+4
Det är nu ett år sedan FN-organet WHO konstaterade att vi har en ny pandemi. Smittspridningen i Sverige eskalerade efter sportloven. Hemarbete rekommenderades för alla som kunde och riktlinjer om att hålla distansen blev ett måste i kollektivtrafiken.
Samhällsekonomiska kalkyler+1
Vi kan inte längre ha en ordning där brister i trafikprognoser och den samhällsekonomiska kalkylen gör att investeringar i nya järnvägar på förhand framstår som samhällsekonomiskt omotiverade, trots att de i efterhand visar sig vara lönsamma.
Samhällsekonomiska kalkyler
Den 19 januari hade vi ett lyckat möte och diskussion om Trafikverkets inriktningsunderlag. Det följer vi nu upp med en mötesserie som vi kallar Espressomöte på spåret. En effektiv halvtimme där vi under en halvtimme fokuserar på ett ämne.
Infrastruktur+1
De samhällsekonomiska kalkylernas styrande funktion har hamnat alltmer i fokus under de senaste åren.
Överflyttning till järnväg+2
Så vart det till slut dags att summera året innan vi tar klivet in i 2020 som ett nytt förbund. Vad vore väl bättre än att utgå från den tiopunktslista över prioriteringar som Tågföretagen publicerade i januari 2019.
Infrastruktur+2
Vid styrelsens strategimöte i veckan accelererades processen för att gå i mål med förbundsbildningen till den 1 januari 2020. Ett namn för det nya arbetsgivar- och branschförbundet är klubbat: ”Tågföretagen”. Namn är identitet och involverar ofta starka känslor men i detta fall tror vi det går att vänja sig relativt snabbt.
Klimat och miljö+2
I veckan har regeringen presenterat statsbudgeten 2020 och den innehåller som väntat successivt ökande satsningar på järnvägen som erhåller investeringar och underhållsanslag på nästan 21 miljarder kronor. Av investeringarna går knappt 11 miljarder till järnvägen, det vill säga 75 procent av den totala investeringsramen 2020 för vägar och järnvägar.
Forskning och innovation+4
På uppdrag av regeringen har Trafikverket sett över hur förutsättningarna för godstransporter med järnväg och sjöfart kan förbättras. I rapporten framkommer det att Trafikverket behöver jobba mer målinriktat, systematiskt och samordnat för att öka andelen godstransporter på järnväg och med fartyg.
Samhällsekonomiska kalkyler+1
I veckan har regeringen presenterat budgeten och den innehåller som väntat successivt ökande satsningar på järnvägen som erhåller investeringar och underhållsanslag för 2020 på nästan 21 miljarder kronor. Av investeringarna går nästan 11 miljarder går till järnvägen, det vill säga 75 procent av den totala investeringsramen 2020 för vägar och järnvägar.
Infrastruktur+2
En extrem form av business-as-usual som präglar transportsektorn är det trubbiga mantrat att ”trafikslagen ska inte ställas emot varandra”. På alla seminarier och rundabordssamtal om transporter och infrastruktur återkommer som en absolut sanning att politiskt beslutsfattande inte ska ställa exempelvis satsningar på järnvägstrafik mot vägtrafik, sjöfart och flyg och vice versa.
Godstrafik+3
Att tåg har byggt Sverige och att vi saknar en rad viktiga väg- och järnvägslänkar för att verkligen framtidssäkra vår eftersatta infrastruktur står klart. Det skriver Tågoperatörerna och Swedtrain i en replik i Dagens industri 27 juni.
Forskning och innovation+3
Samhällsekonomiska analyser måste genomföras med skugg- eller kalkylvärden som speglar de faktiska riskerna. Moderniserade samhällsekonomiska modeller får sedan utvisa vilka infrastrukturprojekt och styrmedel som är rätt väg framåt, skriver Gustaf Engstrand från Tågoperatörerna i en debattartikel på altinget.se.
Godstrafik+2
Rapporterna duggar tätt och debatten om transportsektorns klimatutmaningar går varm i värmen. Frågan om transportsektorn kommer klara klimatmålen har på senare tid belysts i en ESO-rapport benämnd ”Klimatmål på villovägar?” och i en IVA-rapport ”Så klarar Sveriges transporter klimatmålen”.
Infrastruktur+2
Maria Börjessons kritik av den svenska infrastrukturpolitiken och investeringen i nya stambanor präglas av brist på visioner, skriver Björn Westerberg och Gustaf Engstrand, Tågoperatörerna, i en replik till DN Debatt 16 juni.
Klimat och miljö+2
Den 7 maj hölls den stora konferensen Ekotransport, i arrangemang av 2030-sekretariatet och Aktuell Hållbarhet, som följer upp transportsektorns väg mot klimatmålen 2030. Återigen bekräftades att uppfyllandet av klimatmålen går trögt. Utvecklingen av flertalet indikatorer går åt fel håll, se 2030-sekretariatets Miljöbarometern.
Godstrafik+4
Punktligheten för persontågen under mars var 92,2 procent, vilket är 4,1 procentenheter bättre än för mars 2018. Vi glädjer oss åt detta steg framåt som förhoppningsvis inte är tillfälligt.
