Aktuellt

Järnvägscollege inleder i januari ett arbete för att skapa en gemensam branschstandard för tågteknikerutbildningen. Inom ramen för detta arbete träffar vi en rad olika personer från branschen, allt ifrån verkstadspersonal till personer på ledningsnivå. Detta för att få en bättre bild av vilka utmaningar som behöver lösas och hur de själva ser på sin bransch, dess kompetensförsörjning och framtid.

Här har vi samlat rapporterna från 2023 du inte får missa. God läsning!

Bland de som utbildar sig till lokförare har 94 procent det som arbete efter ett år och efter fem år är det fortfarande 91 procent som arbetar inom branschen. Det visar SCB:s rapport ”Arbete inom målyrket efter examen? En analys av några utbildningsinriktningar inom yrkeshögskolan” som presenterades den 28 november.

Villkoren vid schemaändringar var en av huvudfrågorna i förhandlingarna och även i medlingen inför tecknande av nytt branschavtal för spårtrafik. Resultatet efter medlingen är att parterna enades om att införa en så kallad ”schemaändringskorridor” på avtalsområdet. Det blir en ny lydelse § 6 mom 2:6 Ändring av ordinarie arbetstidsförläggning.

Järnvägscollege har inlett ett förarbete för att tillsammans med branschen och utbildningsanordnare skapa en gemensam standard för tågteknikerutbildningen.

I veckan publicerade EU-kommissionen ett förslag till nytt lagstiftningspaket ”Passenger Mobility Package” som innehåller flertalet förbättringsförslag när det kommer till resenärer och deras rättigheter.

Svaret var ett rungande ”Ja”! Alternativ finansiering av järnvägsutbyggnad är möjlig. Det finns inga lagliga hinder och viljan i branschen finns. Men som flera av talarna också konstaterade, så bör staten stå för de stora infrastrukturinvesteringarna. Branschen samlades på Järnvägsdagen den 29 november i Stockholm för att under en hel dag vrida och vända på finansieringsfrågan.

Sverige behöver starkare järnväg. Mer kapacitet och mer underhåll. Detta är väl kända behov som länge har varit en del av samhällsdebatten – inte minst bland våra politiker. Det är också ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. I ett land som växer så det knakar, som investerar i nya industrier och som rent geografiskt är beroende av fungerande transportsystem är det inte hållbart. Men liksom många andra samhällsproblem saktar ofta debatten in när finansieringen kommer på tal. I den senaste nationella 12-årsplanen fick infrastruktursatsningarna 799 miljarder kronor. Det räcker inte.

– Något vi har gjort tillsammans i branschen, och som är stort, är att ha startat Järnvägscollege. Det har gått bra och vi är snart klara med den första utbildningen, säger Linda Ekholm, styrelsemedlem för Järnvägscollege och branschexpert kometensförsörjning på Tågföretagen i en intervju i RT-forum.

Svensk järnväg kan förbättras avsevärt genom ett antal konkreta och omedelbara åtgärder. Det visar rapporten Järnvägslyftet som presenterades den 15 november av SJ:s initiativ Omtag svensk järnväg.