Aktuellt

Regeringen ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag att utvidga sin struktur för uppföljning av det systematiska informationssäkerhetsarbetet inom offentlig sektor, Infosäkkollen, så att den från 2023 även kan användas av näringslivet.

Svenskt Näringsliv presenterade i veckan en rapport om hur underhållsskulden på våra vägar och järnvägar påverkar näringslivet.

JBS, Järnvägsbranschens samverkansform, består av ett 70-tal företag och organisationer som arbetar för att för att göra järnvägen mer robust, tillförlitlig och tillgänglig. 13 mars tillträder Kristoffer som ny ordförande för JBS.

Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Tågföretagen träffade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) den 15 februari. Under mötet presenterades branschens programförklaring, med konkreta åtgärder för att nå det nationella målet att 2030 ska 4 av 10 motoriserade resor ske med kollektivtrafiken.

Förslagen i Post- och telestyrelsen, PTS, rapport Bättre mobil uppkoppling för tågresenärer i Sverige är ett betydande steg i rätt riktning för resenärer som i allt högre utsträckning förväntar sig möjligheten att vara uppkopplade under sina tågresor. En grundförutsättning för att resenärer ska kunna koppla upp sig ombord på tågen är att det finns god täckning längs med spåren samt tekniska lösningar som medger att signalerna når resenärerna inne i tåget. Delar av Sveriges järnvägsnät saknar dessvärre tillräcklig täckning och kapacitet.

Tågföretagen kommer under februari – mars att göra en kartläggning över kompetensförsörjningsbehovet i branschen i syfte att kartlägga kommande pensionsavgångar och framtida rekryteringsbehov av lokförare.

Äntligen, efter tre år kunde järnvägsbranschen återigen mötas på plats i Bryssel på den sextonde upplagan av European Railway Award, i regi av CER och UNIFE. På eventet deltog flera centrala tjänstemän från kommissionen, EU-parlamentariker samt representanter från många europeiska järnvägsföretag och organisationer.

Som vi tidigare rapporterat blev utbyggnaden av nya stambanor EU-politik i slutet av 2022. Utbyggnaden av EU:s stomnätskorridorer – det så kallade TEN-T-nätet – pågår sedan årtionden och är ett viktigt bidrag till EU:s konkurrenskraft och välstånd. De planerade sträckningarna för nya stambanor som gällde intill strax före jul skulle enligt kommissionens förslag från 2021 ingå i TEN-T-nätet. Vid ett möte med EU:s ministerråd den 5 december 2022 valde dock regeringen att föreslå ändringar av kommissionens förslag. Rent konkret innebar detta att delar av de planerade sträckningarna i södra Sverige har lyfts bort från EU:s stomnätskorridorer. Det får allvarliga effekter och försvårar Sveriges möjligheter att få återbäring på EU-medlemskapet.

Fler människor och företag behöver välja järnvägen. För att detta ska ske är det därför centralt att järnvägen blir mer pålitlig och att fler tåg ankommer och avgår i tid – detta lyfter Tågföretagen i reformagendan för just fler människor och gods på järnvägen. Under 2022 uppmättes dock låg punktlighet med förseningar som har medfört stora kostnader för järnvägsföretag, resenärer och transportkunder. Sett till resenärerna och de samhällsekonomiska kostnaderna för förseningar består dessa främst av ökad restid till följd av försenade eller inställda tåg. Den gamla devisen att ”tid är pengar” gäller – resenärers förseningstid är därmed en större uppoffring än själva restiden.

Flera av våra aktuella samhällsfrågor kan på olika sätt brytas ner till en gemensam utmaning – eltillgången. Aspekter på elförsörjning, elbrist, elpriser och elektrifiering får vi i dagliga doser i media och det är teman som är av avgörande betydelse för tågbranschen.