Aktuellt

Man kan analysera orsak och verkan. SJ har här ett jobb att göra men tar också sitt ansvar för det som inträffade i samband med det stora biljettsläppet i veckan. De extrema effekterna av dynamisk prissättning kan endast liknas vid biljettsläpp till större konserter. De fans som blir utan biljett när sajten kraschar eller ser att priset snabbt blir orimligt känner en plötslig motvilja mot en tidigare kanske idealiserad artist. Men om showen sedan genomförs på utsatt tid och innehåller allt det man i övrigt förväntat sig? Då återvinns förtroendet, oftast även hos dem som avstod från att gå. Just där befinner vi oss nu. Järnvägen måste fortsätta leverera även om den ideala bilden tagit stryk.

Nu börjar den M-ledda regeringen att komma på plats ordentligt. Under torsdagen beslutades om tillsättande av ytterligare några statssekreterare. Tågföretagen noterar särskilt att regeringen har utsett Johan Davidson till statssekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Johan var tills nyligen chefsekonom på Svensk Handel, en roll han haft sedan 2017.

Efter förra veckans statsministeromröstning står det klart att Ulf Kristersson blir Sveriges 35:e statsminister. Regeringsförklaringen präglas av frågor om migration, integration, lag och ordning samt energipolitik. Liksom i Tidöavtalet nämns inte vikten av infrastruktur och järnvägens utveckling på någon detaljerad nivå. Med en M-ledd regering kan fokuset på näringsliv och konkurrenskraft antas bli starkare. Regeringen konstaterar i regeringsförklaringen: ”Behoven inom den svenska infrastrukturen är stora och underhållet är eftersatt. Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt.”

Det blev några dagars extra förhandlingar och vi får nu äntligen en ny regering. Knappt fem veckor efter valet presenterade det nya regeringsunderlaget, under ledning av blivande statsminister Ulf Kristersson (M), ett koalitionsavtal på över 60 sidor. Det är många områden som avhandlats men landets eftersatta infrastruktur finns inte med. Varken det eftersläpande underhållet av landets järnvägar och vägar eller samlad inriktning på kommande infrastruktursatsningar tas upp i avtalet. På marginalen berörs laddinfrastruktur men i övrigt lyser transportutmaningarna med sin frånvaro. Vår bransch väljer tills vidare att tolka läget positivt, det vill säga än så länge ser vi inga tydliga låsningar. Vi ser fram emot att analysera det oskrivna och se vilka möjligheter det ger vid handen för att järnvägen ska fortsätta att bidra till stärkt konkurrenskraft för Sverige.

En debattartikel i DN om vår förmåga till anpassning och ändrat beteende och en så kallad omvärldsspaning från Trafikverket som ifrågasätter samhällets förmåga till omställning. Samma vecka möter det lilla och hoppfulla det stora oflyttbara berget.

Det är ingen hemlighet att Trafikverket har stora utmaningar med rimlig leveransnivå inom nuvarande (T22) och kommande tågplan (T23). Vi ser att reviderade tågplaner och enstaka tåglägen för närvarande levereras med endast några veckors framförhållning och − i vissa fall −  några få dagar innan avgång. Tågföretagen får då i sin tur svårt att hinna med personal- och resursplanering och det blir tapp i biljettförsäljningen. Trafikverkets förseningar flyttar även fram tidpunkten för biljettsläpp inför julledigheterna.

Förhandlingarna om innehållet i regeringens politik de närmaste åren pågår just nu för fullt och troligtvis blir slutresultatet en detaljerad överenskommelse mellan flera partier. Det ser alltså ut som att koalitionsavtal är här för att stanna inom nationell politik. Denna gång lär dock förhandlingarna inte bli lika segdragna som för fyra år sedan. Krisläget för Europas säkerhet och energiförsörjning samt det uppkommande EU-ordförandeskapet är faktorer som driver upp tempot för Ulf Kristerssons regeringsbildning.

Järnvägsbranschens högaktuella politiska frågor avgör inte valet på söndag. De politiska effekterna på vår sektor styrs av hur svenska folket röstar, men det är andra frågor och vad politikerna tycker där som avgör valet. Prioriterade frågor som: Ligger den 12-åriga infrastrukturplanen 2022–2033 kvar som den beslutades av regeringen i juni? Eller rivs den upp? Och i så fall, vad blir kvar? På ett mer generellt plan påverkas våra frågor mer konkret av klimatagendans och energikrisens betydelse för väljarna och hur mycket politiken därmed styr samhället, både människor och företag, mot klimatsmartare val av transporter. Under ytan kokar dock våra frågor och vi ser att det rör sig politiskt. Vi har därför uppdaterat vår valspecial från förra veckans nyhetsbrev med ett par kompletterande redogörelser avseende partiernas syn på utbyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan och Oslo-Stockholm.

Med drygt en vecka kvar till valet är den politiska debatten i full gång. Även om lag och ordning, sjukvård och skola är i den mediala brännpunkten är trots allt klimatfrågan, den gröna omställningen och energiförsörjningen på många sätt högt upp på partiernas agenda.

Elkrisen är ett faktum och bristerna inom elproduktion och elöverföring i norra Europa innebär en tung belastning på samhället i stort, som inte minst visar sig i kraftigt ökande priser på elenergi och bränslen. Frågan har seglat upp som en större valfråga, med överbudspolitik och successiv revidering av synen på exempelvis kärnkraftens framtid. Helt klart finns dock även möjligheten för politiken att styra företags och människors beteende mot mer energieffektivisering – minskad energiförbrukning – med rätt politiska beslut. Inom transportsektorn finns mycket att göra för att minska energianvändningen här och nu, utan alltför stora förändringar av hur vi rör oss och transporterar gods. Ett sätt är att driva på för ökad användning av energisnåla trafikslag som järnväg inom godstransporter och resande: det transporteffektiva samhället.