Aktuellt

Roberto Maiorana blir ny generaldirektör för Trafikverket från den 1 mars 2022. Det är ett välkommet besked, både att en ny generaldirektör äntligen utsetts och att det blev Roberto. I sin nuvarande roll – som chef för trafikplanering – har Roberto lett Trafikverkets samverkan med Tågföretagen och andra aktörer för att stärka järnvägens totala leverans i ett såväl ålderstiget som alltför begränsat järnvägssystem. Denna effektiva samverkan har varit en förutsättning för att systemet som helhet levererar allt bättre resultat i form av kapacitet och punktlighet. Stort grattis Roberto – vi ser fram emot att fortsätta den goda dialogen med dig i din nya roll!

Vi fick igår det glädjande beskedet att den 9 februari försvinner de restriktioner som gäller för vår bransch, däribland råden till kollektivtrafiken om att behålla turtäthet och råden om munskydd vid trängsel. Den restriktion som troligtvis påverkat oss i störst omfattning förvinner även den – att alla personer som har möjlighet att göra det ska arbeta hemma. Vi ser fram emot att resandet återgår till normala nivåer.

En tiondel upp, en tiondel ner… De ekonomiska indikatorerna, finansmarknaderna och börsen må svänga uppåt och nedåt. Men totalt sett har vi – sedan en längre tid – ett nationalekonomiskt läge i Sverige av sällan skådat slag. Riksgälden har reviderat sin prognos över nettolånebehovet för 2022 och 2023 och staten kommer att gå plus 211 miljarder de närmaste två åren. Ledande nationalekonomer konstaterar att vi nu har en unik chans att finansiera långsiktiga och genomtänkta program för klimatpolitik och infrastruktur. Vice riksbankschef Per Jansson stack ut hakan vid ett tal i december och föreslog ett omtag i finanspolitiken och behovet av att låta den få en större roll. Stor försiktighet har präglat regeringars finanspolitiska ambitioner trots det exceptionellt låga ränteläget. Förklaringen skulle kunna vara att underskott och skuld generellt setts som något negativt och land efter land har därför skapat komplexa hindrande ramverk. Per Jansson framhåller dock att det inte per automatik är negativt med offentliga underskott – utan det beror på omständigheterna. Med en statsminister som nyligen lämnat Finansdepartementet borde förutsättningarna vara goda för en fundamental kursändring.

Smittspridningen är historiskt hög och nya restriktioner infördes från och med 12 januari. För vår bransch innebar det inget nytt utan tidigare restriktioner för den långväga kollektivtrafiken gäller: endast sittande resenärer samt att munskydd rekommenderas i kollektivtrafiken om det inte går att hålla avstånd. Givetvis påverkas företagen i vår bransch starkt av att alla som kan ska arbeta hemifrån. Vi ser dock med förhoppning på andra länder där omikrons brutala framfart inneburit en intensiv men kort tid med hög smittspridning för att sedan kraftigt vika ned igen.

Så här strax före julhelgerna har vi som bransch bjudits på en lång rad goda nyheter. Vi börjar med de efterlängtade banavgiftsreduktionerna för 2020 och 2021 som klubbades i höständringsbudgeten i slutet av november. Glädjande besked är att utbetalning kommer att ske till berörda tågföretag strax före jul. Utbetalningen sker efter en ändring i Trafikverkets regleringsbrev och fördelningen av reduktionerna premierar godstrafiken och den kommersiellt drivna persontrafiken.

Som bekant presenterade Trafikverket nyligen förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Tågföretagen lämnade en första kommentar i början av december. Självfallet är det bra att 80 procent av investeringarna går till järnväg, efter årtionden av underinvesteringar i järnvägssystemet. Underhållet av landets infrastruktur kräver dock mer. Och flertalet viktiga åtgärder ligger mycket sent i planen eller senare – färdigställande av större objekt tillåts för närvarande ta närmare 20 år från planeringsstadiet. Vinterkylan i norra Sverige hindrar inte att Norrland just nu är stekhett för industriinvesteringar. Då är det verkligen beklagligt om stödjande infrastruktur byggs färdigt många år efter industrins exceptionella nyetableringar. Samtidigt står Fehmarn Bält-förbindelsen klar redan 2028 och planens innehåll räcker inte för att möte de transportflöden som då blir ett faktum. Mer effekt skulle uppnås om mer anslagsmedel tillförs och/eller alternativa finansieringsarrangemang tillåts komma på plats

Hur vill vi att vårt framtida samhälle ska byggas? Hur ska vi resa och transportera oss själva, våra varuinköp och vårt gods? Svaret blir en kombination av vad som är möjligt idag och i framtiden och av vad vi vill. Vad vi faktiskt vill är inte en obetydlig fråga, kanske är det den allra viktigaste. När frågan besvaras inom transportpolitiken hamnar tillgängligheten i fokus, men vilken typ av tillgänglighet är det vi som samhälle efterfrågar? På korta distanser: vill vi resa kollektivt i och/eller i kombination med annan delad mobilitet, eller är det med egen elcykel eller elbil som ska parkeras vid destinationen? På längre sträckor: är det sittande i små elbilar på våra motorvägar i kombination med flyg, eller i bekväma tåg mellan våra stadskärnor? Vilken infrastruktur vill vi ha i våra kulturlandskap? Till de många frågorna om vad vi som samhälle faktiskt vill ha måste även läggas klimataspekterna. Utsläppen från transportsektorn måste minska betydligt snabbare än hittills och ett stort bidrag är överflyttning av transporter från väg till järnväg.

Riksgälden räknar numera – till skillnad från tidigare mer negativa prognoser – med överskott i statens budgetsaldo på 22 miljarder kronor under 2021. Och överskottet för 2022 prognosticseras till hela 94 miljarder – en upprevidering med nära 30 miljarder jämfört med prognosen i maj 2021. För 2023 väntas enorma 107 miljarder kronor i överskott, plus uppskattade 30 miljarder i ofinansierade reformer. Enligt regeringens budgetproposition för 2022 ska statsskulden amorteras ner med 240 miljarder de kommande tre åren. Men det var innan de senaste beskeden från Riksgälden, så det finns uppenbarligen utrymme både för avbetalning av statsskuld och för investeringar i framtiden.

Idag har Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen gått ut med ett gemensamt utspel om transporteffektivitet. Samverkan mellan trafikslagen vägtrafik och järnväg bygger på optimering av trafikslagen, både tillsammans och i kombination. Genom samverkan kan vi nå ökad transporteffektivitet, ökad tillgänglighet och stärka Sveriges konkurrenskraft samtidigt som vi bidrar till att nå klimatmålen.

”It’s a no-brainer!” – that was the reaction of Pat Cox, European Coordinator for the TEN-T Scandinavian-Mediterranean Corridor, when commenting on the value of rapid expansion of main lines for high speed trains in Sweden. This was only one of many valuable comments from the EU decision-makers who traveled with us through Sweden on the Connecting Europe Express train in the beginning of October. Kristian Schmidt, Head of Land Transport at DG Move, highlighted in particular the fact that Swedish operators compete in a deregulated market, however, at the same time have the ability to work together for the greater good of the industry.