Aktuellt

Som vi berört tidigare kom den 30 oktober Trafikverkets inriktningsrapport där myndigheten presenterat sin syn på den långsiktiga infrastrukturplaneringen i Sverige. Regeringen har därmed fått ett underlag som – efter en remissrunda till januari 2021 – tydliggör inriktningen för vilka vägar och järnvägar som ska byggas och underhållas under åren 2022 till 2033 (eller 2037). Enligt Trafikverkets basprognos som ligger till grund för inriktningsunderlaget kommer vägtrafiken fortsätta att öka. Och samtidigt utgår Trafikverket från en underskattning av resandeutveckling på järnväg, som kan ha avgörande betydelse för bedömningen av järnvägsinvesteringars lönsamhet.

Utrullningen av signalsystemet på Södra stambanan skjuts upp, troligtvis till 2025/26. Det ger andrum för investeringen i ombordutrustning och det ökar möjligheten för tågoperatörerna att anpassa installationerna till uppgraderade specifikationer och erfarenheter från andra upphandlingar och länder. Nya utrullningsplaner ska finnas på plats från årsskiftet eller i början av 2021, måldatum är fortfarande 2030. Det är önskvärt med realistiska tidsperspektiv och vi hoppas nu att detta blir den sista anpassningen av tidplaner för ERTMS. Läs mer här

Trafikverket är järnvägsföretagens viktigaste leverantör och som infrastrukturförvaltare är myndighetens leveranser till järnvägsföretagen helt avgörande. Detta inkluderar inte endast leveranser i den dagliga driften. I de fall operativa och tekniska system ändras och förnyas krävs en synnerligen hög grad av samordning med branschen. Järnvägsföretagen står i ett beroendeförhållande till Trafikverket som allra mest liknar en långsiktig kontraktuell leverantörsrelation. Som intresseorganisation blir Tågföretagens roll att balansera ros och ris men ofta driva på i förbättringsarbete någonstans däremellan. Tågföretagen har att axla den dubbla rollen att vara Trafikverkets bästa kompis och största kritiker.

EU-förordningen Fastställande av åtgärder för en hållbar järnvägsmarknad mot bakgrund av covid-19-utbrottet gäller från den 13 oktober 2020. Det är här fråga om synnerligen snabbt framtagen EU-lagstiftning som ger medlemsstaterna möjligheten att reducera eller helt slopa banavgifter under en begränsad tid. Lagstiftningen ska snarast uppfattas som en uppmaning till medlemsstaterna att ge lättnader för banavgifter och bokningsavgifter – även retroaktivt – under perioden 1 mars 2020 – 31 december 2020. Vidtagna åtgärder ska meddelas till kommissionen inom 3 månader och kan förlängas som längst till april 2022. I förra veckan skickade Tågföretagen in en ytterligare framstöt som uppföljning på dialogen med regeringen om stöd till Sveriges tågoperatörer.

I veckan har Tågföretagen skickat inspel till Trafikverket och Infrastrukturdepartementet med rekommendationer inför Trafikverkets inriktningsunderlag och kommande nationell infrastrukturplan, se brev och pressrelease. Vi vet att överflyttningen av transporter från väg till järnväg måste öka annars kommer utsläppen från transportsektorn inte minska tillräckligt snabbt för att klara klimatmålen.

I närvaro av alla fyra generaldirektörer från Transportstyrelsen, Trafikverket, LFV och Sjöfartsverket höll Transportstyrelsen i veckan en näringslivsträff. Det bredare mötet var en respons på önskemål från näringslivsträffen 2019, där man slog fast att det är viktigt med proaktivitet och samarbeten från myndigheternas sida i våra gemensamma frågor. Då kan vi göra saker bättre tillsammans.

I måndags presenterade regeringen budgeten för 2021 och ”vårt område” erbjuder en del intressanta satsningar men även perspektiv på transportsektorns prestanda på klimatområdet. Läs gärna en utförligare separat artikel.

Som vi återkommande har rapporterat under våren har Tågföretagen gjort flera framstötar mot regeringen om riktat stöd till branschen. Till skillnad från flyget förhåller sig fjärrtrafiken på järnväg till ett tak för hur många platser som får säljas i varje tåg och den regionala kollektivtrafiken upplever ett påtagligt lägre resande. Samtidigt, eftersom vi ser till att tågen rullar tycks inte regeringen inse det akuta läge järnvägsbranschen befinner sig i. Konsekvensen är att alla aktörer i branschen går med stora förluster och att risken för utslagning och permanent skada är stor. Tiden för återhämtning till ett normalläge blir av allt att döma blir mycket lång. Företagen avstår i dagsläget framtidskritiska investeringar i fordon och signalsystem. Tågföretagens styrelsemöte i veckan bekräftade att det är vår högst prioriterade fråga för närvarande att få till stånd förutsättningar för en nystart.

Växling på ledningsnivå pågår i flera medlemsföretag. I veckan tog Anna Höjer över som vd på Transdev. Anna var tidigare Nordenchef och vd på Bombardier. Även Arriva har fått en ny vd i Johan Lindgren, som varit CFO på samma företag sedan 2014. På SJ har Monica Lingegård nyligen övertagit vd-rollen. Monica kommer närmast från posten som vd från Samhall. Vi ser fram emot att fortsätta driva på branschens utveckling med er alla!

I augusti lämnade Mattias Landgren rollen som statssekreterare hos infrastrukturminister Tomas Eneroth. Tågföretagen tackar Mattias för ett gott, och emellanåt intensivt, samarbete. Vi ser nu fram emot att fortsätta i samma anda med infrastrukturministerns nya statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg. I veckan hade vi ett första möte med Malin och hennes närmaste medarbetare på järnvägsområdet. Vi lyfte bland annat järnvägens konkurrenskraft i spåren av coronakrisen, i synnerhet de långsiktiga utmaningarna bullerreglering inom EU och ERTMS-utrullningen.