Aktuellt

Igår släppte Klimatpolitiska rådet sin årsrapport. Rådet konstaterar visserligen att Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 26 procent sedan 1990, men att minskningen har bromsat in sedan 2014. Temat för årets rapport är transporter eftersom transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges samlade utsläapp. Rådet konstaterar att vi med nuvarande förutsättningar och beslut når halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till år 2030. Slutsatsen blir krav på kraftfulla politiska åtgärder under denna mandatperiod.

För att nå klimatmålen bygger flertalet åtgärder inom både industri och transporter på elektrifiering. Uppskattningar från SWECO visar på att transportsektorn kommer att öka efterfrågan enbart på el med ca 16 TWh fram till 2045. Man ser att den ökade efterfrågan på el innebär ökat elbehov om nästan 30 procent till 2045. Sverige behöver således stora tillskott av el för att klara omställningen till en fossilfri ekonomi. Det finns idag inga tydliga svar på hur den ökade efterfrågan ska mötas. Vid Trafikverkets näringslivsråd i veckan lyfte flera deltagare en oro inför hur Sverige ska klara framtida elproduktion. Man har svårt att se en tydlig riktning och frågan kommer beröra alla transportslag i framtiden.

Vi är mycket glada och förväntansfulla till att Lina Lagerroth börjat på Tågoperatörerna den 4 mars och hälsar henne varmt välkommen. På papperet är det visserligen endast en 50 procentig ökning av personalen men alla som jobbar med infrastruktur vet att det kommer innebära en minst en fördubbling av kapaciteten för kansliet. Kapaciteten måste ju också analyseras utifrån behovet av reserver och beredskapen att upprätthålla flöden. Det är samma perspektiv som att fyra spår i högtrafikerade stråk, i stället för två spår, innebär betydligt mer än en fördubbling av kapaciteten. Detta eftersom ett stopp på en bana då innebär att det finns tre i stället för ett spår kvar att använda. Oavsett dessa något interna reflektioner är det Linas bakgrund som projektledare – de senaste 10 åren inom komplexa projekt på SJ – som verkligen innebär en intressant komplettering för oss. En av järnvägsbranschens största utmaningar är att skapa mer av processtänk, aktiv förändringsledning och en förbättringskultur. Redan efter några dagar på Tågoperatörerna har Lina börjat vrida och vända på några av våra viktigaste projekt och processer med genast flera positiva effekter.

Ännu en fullmatad vecka till ända. Långa järnvägstransporter, därmed även gränsöverskridande, har stått i centrum. Samrådsmöte om införande av det gränsöverskridande signalystemet ERTMS – efter förra veckans möte i Trafikutskottet – var i någon mån framåtblickande, men vi får inte riktigt den respons vi eftersträvar från Trafikverket. Det är förvånansvärt svårt att få fäste med argumentet att om inte det nationella projektet är lyhört och bidrar till ett kraftfullt finansieringsåtagande gentemot kunderna på infrastrukturen, så blir det svårt för samma kunder (=stora och små tågoperatörer) att bidra till förverkligandet av visionen. Det är en helt rimlig vision att Europas järnvägar har ett gemensamt signalsystem. Men det är samtidigt svårt att se hur det ska kunna bli en realitet inom de närmaste 30 åren om inte en större förståelse för kundernas utmaningar infinner sig. Vi hoppas verkligen komma till adekvata lösningar snarast, men nog om ERTMS för denna gång.

Veckans styrelsemöte i Tågoperatörerna bekräftade inriktningen att punktligheten i järnvägssystemet är vår absolut högst prioriterade fråga. Det är uppenbart att orsaken till punktlighetsproblemen är eftersatta investeringar och underhåll samt kapacitetsbegränsningar eftersom trafiken ständigt ökar och underhållsbehovet är akut. Men det finns mycket Trafikverket kan förbättra i den dagliga planeringen och flera prioriterade projekt inom Trafikverket är inriktade mot att minska effekterna av banarbeten och ineffektivt utnyttjande av den tid som allokerats för banarbeten. Tågoperatörernas styrelse kräver tydligt fokus på dessa frågor 2019. Ombildning av Tågoperatörerna till ett arbetsgivarförbund inom Almega pågår och målbilden är att vi från den 1 januari 2020 har sammanfört Almega Spårtrafik och Branschföreningen Tågoperatörerna till en organisation. Vi återkommer inom kort med mer information om processen för detta och hur ett förslag kan se ut.

Johan Croneman, DN:s TV-krönikör, har skapat sig en alldeles egen nisch i att ge ros eller ris till olika TV-program. Kanske mest underhållande är hans mer kritiska krönikor. I veckan hade vi behövt en egen Croneman som med engagemang kommenterat värdet av alla goda och sämre nyheter och inslag om den svenska järnvägens väl och ve. Utan att direkt eller i detalj kritisera etermedierna måste vi dock på något sätt försvara branschen mot bristen på balans, sans och nyans. – Ja, det finns utmaningar i dagens svenska järnvägssystem, framförallt ett kraftigt eftersatt underhåll, och – ja det kostar pengar att återställa samt bygga ny infrastruktur. Men det pågår ett intensivt arbete inom Trafikverket och hela järnvägsbranschen för att göra 2019 till ett år när den negativa trenden bryts. Låt oss behålla fokus på det.

Efter mer än tre års förhandlingar har EU:s nya reglering av buller från godsvagnar beslutats den 31 januari 2019 med ett relativt bra resultat för Sverige. Vi vill tacka alla som bidragit, inte minst i den intensiva slutfasen, se separat artikel.

Så fick vi till slut en regering efter månader av förhandlingar. För infrastrukturpolitiken får Tomas Eneroth fortsatt förtroende och det bildas ett Infrastrukturdepartement. Det blir ett framtidsinriktat departement eftersom även energi- och digitaliseringsfrågorna kommer att hanteras där, under statsrådet Anders Ygeman.

Så fick vi då till slut en regering efter månader av förhandlingar. Vid 10-tiden idag röstade Sveriges riksdag för att tolerera en S-MP-regering. Visserligen röstade endast 115 ledamöter ja till en ny Löfvén-regering, men 77 ledamöter la ner sina röster. Därmed är majoritetskravet uppfyllt eftersom färre än hälften av riksdagsledamöterna röstade nej. Januariavtalets 73-punktslista, som ligger till grund för regeringsbildningen, innehåller en hel del av intresse för järnvägen utöver det starka klimatfokuset och grön skatteväxling: 1) bred överenskommelse, med finansiering utanför anslagsbudgeten, om byggande av nya stambanor Stockholm, Göteborg och Malmö, 2) miljöstyrande ramverk, 3) nationellt biljettsystem för kollektivtrafik, 4) förenkling av utlandsresande, 5) satsning på ökad punktlighet i samverkan med tågoperatörerna.

Transportåret 2019 rivstartade med VTI-dagarna. Över 1 500 personer besökte under två dagar en informationsspäckad konferens i Linköping. Klimatagendan och trafiksäkerheten, områden där järnvägen verkligen levererar, stod i centrum. Inledningstalaren Mattias Goldmann och statssekreterare Mattias Landgren framhöll i sina inledningsanföranden att Sverige måste ta ledartröjan i det globala klimatarbetet, inte minst inom transportsektorn. Om Parisavtalet var nyårslöftet så har klimatmötet i Katowice nu levererat en regelbok för hur avtalet ska uppfyllas. Sverige har världens mest ambitiösa klimatlag och är rustat att ta ledartröjan. Det är kampen om vår livsstil det handlar om – med dagens utveckling av klimatet får vi en skiddag färre i svenska fjällen varje år och Kebnekaise är inte längre vårt högsta berg att bestiga. Motivationen är stark att hugga i och bidra till att vi klarar klimatutmaningen.