Hoppa till innehåll
Är det ett citat från 1850-talet? Nej, från Almedalen 2019. Visst, Frälsningsarméns lokal på Mellangatan var full till bristningsgränsen av järnvägsfrälsta. Men samtidigt – järnvägen har något att komma med som lösning på många samhällsutmaningar om mobilitet, tunga transporter och klimatet. Så visst trendar vår bransch!

Infrastrukturminister Tomas Eneroth inledde samtalet om Järnvägen 2.0. Ministern betonade att Sverige är en pågående världsutställning för hållbara miljösmarta lösningar och att vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Men hur man ska skapa brett politiskt stöd för bygget av nya stambanor handlar i slutänden om vilken utbyggnadstakt och vilken maxhastighet som eftersträvas. Samtalen mellan de största partierna har avstannat. Det tycks vara ett politiskt spel kring prioritering av infrastrukturprojekt för närvarande. Ministern anser att det är en nyckelfråga att industrins transportköpare känner tilltro till godstrafiken på järnväg, endast då kan godsmängden öka. Men även utvecklingen av elvägar är högt prioriterade av regeringen.

En utmaning för branschen är att ledtiderna är långa, både för stora politiska beslut och för godkännandeprocesser för markanvändning och planläggning. Först när de riktigt stora framtidsbesluten om nya stambanor och förbättringar Stockholm – Oslo samt utbyggnad i Norrland fattas med eftersträvade systemeffekter, då kan vi spänna bågen. Det skulle ge nytt hopp för tågresande, plats för mer godstrafik på järnväg och framtidssäkring av Sverige. Vi är inte där riktigt än.

Diskussionen om vi hur järnvägen bidrar till vi framtidssäkring av Sverige fortsatte under Erica Kronhöffers stabila moderatorskap. Anders Åkesson, vice ordförande i Trafikutskottet lyfte det femte transportslag – IT och betonade att många förbättringar finns med ny teknik som bas: självkörande fordon, uppkoppling, delning, 5G, med mera. Januariavtalet kopplar an till det och till klimatsmart infrastruktur samt punktlighet i järnvägssystemet.

Lena Erixon konstaterade att de satsningar som nu görs på underhåll kommer förbättra mycket i systemet. Vi får bättre punktlighet genom bättre planerade banarbeten. Digitalisering av anläggningen kommer spela en central avgörande roll för de förbättringar vi kommer att se. Trafikverket ska bli mer proaktiva i sitt arbetssätt. När det gäller de stora projekten lyfte dock även Lena Erixon trögheten i godkännandeprocesser hos bland annat länsstyrelserna.

Green Cargos vd Ted Söderholm markerade att godstransportstrategin tydligt visar på vad man vill åstadkomma. Och vi måste se på hur varuägare resonerar när de köper transporter. Den energisnåla järnvägen måste bli lika tillgänglig som andra transportslag. När det gäller intermodala transporter har vi bara skrapat på ytan om vad man skulle kunna göra med järnvägen som ryggrad i systemet. Men branschen behöver förtjäna kundernas förtroende!

Anna Höjer, som är ny vd på Bombardier, betonade kompetensförsörjningen och teknikutveckling genom en mer levande start-up-arena som nyckelfaktorer för järnvägens framtid.

Crister Fritzson, SJ:s vd, avrundade morgonens diskussioner med att tydliggöra behovet av systemsyn vid utvecklingen av järnvägssystemet. När dubbelspår inte byggts hela vägen måste tågen vänta i kö och brister i planeringen blir kritiska, hastigheten sjunker och restiden ökar och redundansen är begränsad. De ökningar vi ser i tågresande är naturligtvis positiva och utifrån det perspektivet mår branschen bra.