EU och Internationellt

EU:s koordinator för ERTMS-utrullningen, Matthias Ruete, har nyligen presenterat sitt första utkast till ERTMS Work Plan. Dokumentet är ett försök att sammanfatta alla utmaningar med ERTMS-utrullningen inom Europa samtidigt med pågående avveckling av medlemsstaternas gamla …

Den 25 maj beslutade EU-kommissionen om att det fjärde järnvägspaketet skjuts upp till den 31 oktober 2020 för de länder som önskar det. Sverige kommer att anmäla till kommissionen att vi vill använda möjligheten till …

Inom Tågföretagen, Almega och Svenskt Näringsliv har vi successivt kunnat bocka av åtgärder från regeringens sida. Det senaste var omställningsstödet till företag som har tappat en stor andel av sin omsättning, där detaljerna för närvarande utvecklas på Regeringskansliet. Och viktigt för branschen var beskedet om kommande lagstiftning från EU om förlängning av tillstånd, certifikat och regelbundna hälsokontroller. Samtidigt återstår en hel del för att överlevnad och grön återstart inom ramen för klimatmålen ska bli en realitet.

Samtidigt som rapporteringen om statens olika stödpakets otillräcklighet stått som spön i backen så har redovisningen av olika utredningar duggat tätt. I veckan har Trafikverket redovisat sitt uppdrag om nattågstrafik till Europa. Trafikanalys har redovisat uppdraget att analysera marknaden för internationella tågbiljetter. Vidare lämnades SOU 2020:25 – Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik – över till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Det finns mycket att studera och vi får anledning att återkomma till dessa utredningar. När det gäller nattågen har Trafikverkets direktivtrogna redogörelse riktat in sig på tekniken och själva upphandlingen av operatörer för driften av nattåg till kontinenten, i första hand till Köln och Bryssel.

En bit in i detta ultramaraton som coronapandemin orsakat vårt samhälle och vårt näringsliv haltar kanske det invanda löpsteget samtidigt som målsnöret inte är inom räckhåll. Löparens trick kan då vara att dela upp loppet i överblickbara delar. För att klara den närmaste delsträckan får vi skapa nya rutiner kring jobb och fritid för att få helheten att hålla ihop.

EU-kommissionen har skickat ett riktat brev till alla infrastrukturhållare för att säkerställa att åtgärder vidtas för att upprätthålla järnvägen i Europa. Under covid-19 kan vi se att godstransporter på järnväg över landsgränser är det transportslag …

Fyra skjortor – det ska man ha med sig när man slutförhandlar EU:s långtidsbudget MFF. I alla fall om man lyssnar på Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Om EU:s 27 regeringar kommit överens redan inom fyra skjortbyten är dock en helt annan fråga. Många är vi som tvivlar. Sverige tillhör ”the frugal four”, det vill säga ett av de fyra mest försiktiga länderna när det gäller ökning av EU:s långtidsbudget, framförallt med hänvisning till den kostsamma jordbrukspolitiken. Tågföretagen anser att en rejäl satsning på flaskhalsar och gränshinder i Europas transportsystem verkligen behövs. Vän av ordning tänker i synnerhet på ökat stöd till ERTMS-ombordutrustning. Men om vi ska kunna driva på mot en ökad satsning på den infrastruktur som långväga och gränsöverskridande klimatsmarta transporter kräver, ja då måste vi som nettobetalande medlemsstat också vara beredd att pitcha in ännu mer. Så enkelt är det. Och att Sverige som land skulle tjäna på en ökad EU-budget är en väl etablerad sanning.

Känner ni igen er? Ja, rubriken är densamma som i nyhetsbrevet för ganska precis ett år sedan. Vad har hänt sedan dess? Man kan konstatera att Tyskland ännu inte fattat något politiskt beslut om landsomfattande utrullning av ERTMS och därmed finns inte heller något beslut om statlig medfinansiering av ombordutrustning. Visserligen dröjer besluten men vi har tydliga indikationer om att utrullningsplan och medfinansiering kommer hanteras som en helhet. Därmed visar tyska politiker på en probleminsikt som dessvärre saknas i Sverige.

Den 29 januari publicerade Transportstyrelsen information om att Sverige eventuellt inte kommer hinna med att besluta om nya lagar och förordningar (och inte heller några myndighetsföreskrifter) i tid för att klara genomförandet av den så …

De traditionella bromsblocken av gjutjärn måste bytas ut till bromsblock av kompositmaterial eller andra tystare bromssystem. Det är en följd av EU:s bullerreglering från juni 2019. En grovhuggen kompromiss mellan många länder innebär att den 7 december 2024 är slutdatum för gjutjärnsblock i internationell järnvägstrafik. Norra Europa skulle dock behöva betydligt längre tid för att hinna med en anpassning till de nya kraven. Det beror på olösta säkerhetsproblem i nordiska vinterförhållanden med de rekommenderade kompositbromsarna.