Infrastruktur

Så gick startskottet för en ny flerårscykel för framtagandet av regeringens nationella plan för landets transportinfrastruktur. Någon hög smäll var det inte. Regeringsuppdraget till Trafikverket att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 utgör i stora delar känd materia för dem av oss som noga följt trenden inom infrastrukturpolitiken det senaste året. Trafikverket ska i sitt arbete utgå från rådande ram om 799 miljarder kronor inför den kommande 12-årsperioden. Det är dessvärre inte förvånande att regeringen bakbinder myndigheten på detta sätt och inte föreslår en analys av vad som faktiskt skulle krävas för att infrastrukturen ska klara framtidens krav.

Det är ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. Mer exakt investerar Sverige idag 0,7 procent av BNP i transportinfrastruktur. Det är betydligt lägre än OECD-genomsnittet – i ett land som växer så det knakar, som upplever en ny industriboom och som redan i utgångsläget ligger geografiskt i utkanten av de stora marknaderna. Därför är Jacob Wallenbergs uttalande om behovet av att växla upp investeringstakten inte bara välkommet. Det andas därtill både realism och framtidstro.

I slutet av juni finns Tågföretagen på plats i Almedalen. Vi tar med oss nya perspektiv och starka argument för att ta tillvara både järnvägens stora möjligheter och svåra utmaningar. Det senaste året har läget varit extraordinärt för branschen. Almedalen blir därför en viktig mötesplats för viktiga och framåtblickande diskussioner. Vi kommer bland annat att diskutera infrastrukturfrågor, transporteffektivitet, affärsavtal inom den upphandlade persontrafiken och mycket annat. Vi kommer ta upp värdet av målstyrning inom transportpolitiken, som alternativ till prognosstyrning. Hoppas att vi ses i Visby!

Monica Lingegård, vd SJ AB, valdes till ny ordförande för Tågföretagen på årsmötet den 30 maj. De frågor som har fokus nu är att få ordning på processen kring tågplanearbetet, att öka kapaciteten i järnvägsnätet samt fortsatt jobba med de reformer som Tågföretagen har tagit fram för att få fler människor och mer gods på järnvägen.

Sverige växer så det knakar och industrin investerar – detta genererar ökat resande och mer godstransporter. Tågföretagens medlemmar har därför tagit ett nytt ställningstagande för ett högkapacitetsnät.

Särskilt framhålls att persontågen inte har fått tidtabeller i tid för att hinna sälja biljetter och att det nya datasystemet har lett till enormt krävande manuellt arbete hos tågföretag. Tidningens slutsats blir att det bästa Trafikverket kan …

Tre tuffa månader har passerat sedan det stora skiftet till Trafikverkets nya planeringssystem MPK. Det bästa sättet att sammanfatta nästan 100 dagar är att vi är i ett pågående stört läge, där vi i operativ drift slutligt löser en hel del stora knutar som normalt hanterats i den tidiga planeringsfasen. De som kör eller arrangerar trafik på svensk järnväg – och därmed är beroende av tåglägen från Trafikverket – vittnar om en trend som inte går åt rätt håll.

Dagens Industris mångårige ledarskribent PM Nilsson, som tills helt nyligen var statssekreterare i den M-ledda regeringen, är numera ansvarig för klimat-, miljö-, stads- och landsbygdsfrågor på Timbro. Det första bidraget till samhällsdebatten från PM i hans nya roll – en essä i Smedjan – handlar om hur den svenska högern ska vara relevant inom den framtida samhälls- och stadsutvecklingen.

Svenskt Näringsliv presenterade i veckan en rapport om hur underhållsskulden på våra vägar och järnvägar påverkar näringslivet.