Aktuellt

I veckan lanserade Svenskt Näringsliv antologin ”Vägval – fem tankar om framtidens planeringsmodell för Sveriges infrastruktur”. Några färgstarka nationalekonomer och personligheter med stor kunskap om transportsektorn redogör för sina tankar om och perspektiv på framtidens planeringsmodell för infrastrukturen i Sverige.

Så kom den då – statsbudget för 2024 – efter en lång rad pressmeddelanden om olika satsningar, nedskärningar och omprioriteringar. I tisdags lämnade regeringen så budgetförslaget över till riksdagen. Det är en stram och försiktig budget, inte minst ur klimat-och miljöperspektiv.

I veckan öppnade riksdagen efter sommaruppehållet och med det presenterade Ulf Kristersson regeringsförklaringen inför kommande år.

Under sommaren presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny förordning om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet – och Infrastrukturdepartementet har nu förslaget ute på en första remiss som ska besvaras senast den 30 september. Förslaget innebär i stora drag en grundläggande förändring av förutsättningarna för infrastrukturförvaltare – som Trafikverket – att tilldela kapacitet. Implementeringen av den nya kapacitetstilldelningsprocessen är tänkt att ske gradvis från 2026 och slutföras till tågplan 2030. Regeringskansliet har nyligen kompletterat underlagen med en fakta-PM. Branschen arbetar nu engagerat för att bidra med kunskap för att stärka Sveriges position inför lagstiftningsarbetet.

Med hösten runt hörnet rivstartar Tågföretagen återgången till arbetet med den stora flytten till Näringslivets Hus. Den 21 augusti flyttade Almega tillsammans med alla förbund till vårt nya kontor. Framöver hittar ni oss i moderna lokaler i Näringslivets hus på Storgatan 19 i Stockholm.

Så gick startskottet för en ny flerårscykel för framtagandet av regeringens nationella plan för landets transportinfrastruktur. Någon hög smäll var det inte. Regeringsuppdraget till Trafikverket att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 utgör i stora delar känd materia för dem av oss som noga följt trenden inom infrastrukturpolitiken det senaste året. Trafikverket ska i sitt arbete utgå från rådande ram om 799 miljarder kronor inför den kommande 12-årsperioden. Det är dessvärre inte förvånande att regeringen bakbinder myndigheten på detta sätt och inte föreslår en analys av vad som faktiskt skulle krävas för att infrastrukturen ska klara framtidens krav.

Det är ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. Mer exakt investerar Sverige idag 0,7 procent av BNP i transportinfrastruktur. Det är betydligt lägre än OECD-genomsnittet – i ett land som växer så det knakar, som upplever en ny industriboom och som redan i utgångsläget ligger geografiskt i utkanten av de stora marknaderna. Därför är Jacob Wallenbergs uttalande om behovet av att växla upp investeringstakten inte bara välkommet. Det andas därtill både realism och framtidstro.

I slutet av juni finns Tågföretagen på plats i Almedalen. Vi tar med oss nya perspektiv och starka argument för att ta tillvara både järnvägens stora möjligheter och svåra utmaningar. Det senaste året har läget varit extraordinärt för branschen. Almedalen blir därför en viktig mötesplats för viktiga och framåtblickande diskussioner. Vi kommer bland annat att diskutera infrastrukturfrågor, transporteffektivitet, affärsavtal inom den upphandlade persontrafiken och mycket annat. Vi kommer ta upp värdet av målstyrning inom transportpolitiken, som alternativ till prognosstyrning. Hoppas att vi ses i Visby!

Monica Lingegård, vd SJ AB, valdes till ny ordförande för Tågföretagen på årsmötet den 30 maj. De frågor som har fokus nu är att få ordning på processen kring tågplanearbetet, att öka kapaciteten i järnvägsnätet samt fortsatt jobba med de reformer som Tågföretagen har tagit fram för att få fler människor och mer gods på järnvägen.

Ett nytt kollektivavtal för spårtrafiken är på plats och branschen lyckades i sista stund undvika en aviserad strejk. Det har fått mycket uppmärksamhet att en av huvudfrågorna i förhandlingarna – och sedermera även i medlingen – var sena schemaändringar som främst drabbar medarbetarna men inte heller är önskvärda för arbetsgivarna. Förutom att kompensera den enskilde medarbetaren, ökar överenskommelsen incitamentet för tågföretagen att minimera förekomsten av sena schemaändringar. Därmed placeras Trafikverkets sena leveranser av tåglägen i brännpunkten.