Aktuellt

Det konstaterade Klimatpolitiska rådets ordförande, Johan Kuylenstierna, inledningsvis vid presentationen av årets rapport från Klimatpolitiska rådet. Rådet uttrycker oro över att samhällsmålen inte har ändrats – exempelvis inom transportpolitiken – trots det genomgripande och fundamentala skifte som klimatförändringarna påkallar. Således föreslås i årsrapporten 2022 en översyn av de mest klimatrelevanta samhällsmålen och stärkande av koordineringen av myndigheternas bidrag till klimatomställningen. Rådet lyfter att vi har klimatlagen från 2018 men också att vi hittills inte har sett någon proposition om en klimatanpassad miljöbalk, inte någon omfattande skattereform och endast begränsad förberedelse av vägbeskattning. Vidare lyfts att klimatmålen inte har blivit centrala i transportinfrastrukturplaneringen, vilket leder till att det blir svårt att nå målet om fossilfrihet. Det blir alltför lätt fokus på sakområden i stället för genomgripande förändringar. I samma anda kritiserar rådet regeringen för brister i transparens – det är svårt att se vad regeringen gör i förhållande till den klimatpolitiska handlingsplanen. Sammanfattningsvis konstaterar Klimatpolitiska rådet att Klimatomställningen har styrfart men att vi inte når målen med nuvarande politik.

Krisläget orsakat av kriget i Ukraina visar sig på så många sätt. Vi hittar helt nya sätt att arbeta, där all information och kommunikation måste passera ett krisfilter. På Tåg­företagen följer vi tillsammans med våra medlems­företag, intresseorganisationer nationellt och inom EU, TP SAMS, Almega och Svenskt Näringsliv löpande vad kriget i Ukraina ger för konsekvenser för järnvägs­branschen och transportsektorn i stort. Vår fokusgrupp Säkerhet & Beredskap intar en nyckelroll i vår omvärldsbevakning och för de initiativ vi kan agera på, säkerheten står i centrum och exempelvis informations- och  cybersäkerhetsrisker måste tas på största allvar utanför krisens geografiska kärna. Minst två miljoner flyktingar väntas på kort tid och Tåg­företagen deltar i en ”Refugee Task Force” som satts upp inom internationella järnvägsunionen, UIC. Därigenom kan vi få en uppdaterad bild av hur flyktingströmmar kan och bör tas om hand. Vi deltar aktivt i Svenskt Näringslivs samverkansgrupp om säkerhets- och beredskapsfrågor. Tågföretagen har information på webben och Almega har tagit fram en samlingssida med frågor och svar rörande kriget i Ukraina. Även Svenskt Näringsliv har relevant information från sfären och externa aktörer om kriget i Ukraina och hur det påverkar svenska företag.

Oron är stor efter Rysslands invasion av Ukraina. Det är en tragedi för världen som vi lärt känna den under efterkrigstiden. Situationen kan få helt avgörande påverkan på hur vi lever och transporterar oss och det sker samtidigt som samhället precis påbörjat återgången till ett nytt normalläge. För transportsektorn är det i dagsläget svårt att göra säkra prognoser om hur snabb återgången blir och vad det nya normala innebär för transporter och resande.

Roberto Maiorana blir ny generaldirektör för Trafikverket från den 1 mars 2022. Det är ett välkommet besked, både att en ny generaldirektör äntligen utsetts och att det blev Roberto. I sin nuvarande roll – som chef för trafikplanering – har Roberto lett Trafikverkets samverkan med Tågföretagen och andra aktörer för att stärka järnvägens totala leverans i ett såväl ålderstiget som alltför begränsat järnvägssystem. Denna effektiva samverkan har varit en förutsättning för att systemet som helhet levererar allt bättre resultat i form av kapacitet och punktlighet. Stort grattis Roberto – vi ser fram emot att fortsätta den goda dialogen med dig i din nya roll!

Vi fick igår det glädjande beskedet att den 9 februari försvinner de restriktioner som gäller för vår bransch, däribland råden till kollektivtrafiken om att behålla turtäthet och råden om munskydd vid trängsel. Den restriktion som troligtvis påverkat oss i störst omfattning förvinner även den – att alla personer som har möjlighet att göra det ska arbeta hemma. Vi ser fram emot att resandet återgår till normala nivåer.

En tiondel upp, en tiondel ner… De ekonomiska indikatorerna, finansmarknaderna och börsen må svänga uppåt och nedåt. Men totalt sett har vi – sedan en längre tid – ett nationalekonomiskt läge i Sverige av sällan skådat slag. Riksgälden har reviderat sin prognos över nettolånebehovet för 2022 och 2023 och staten kommer att gå plus 211 miljarder de närmaste två åren. Ledande nationalekonomer konstaterar att vi nu har en unik chans att finansiera långsiktiga och genomtänkta program för klimatpolitik och infrastruktur. Vice riksbankschef Per Jansson stack ut hakan vid ett tal i december och föreslog ett omtag i finanspolitiken och behovet av att låta den få en större roll. Stor försiktighet har präglat regeringars finanspolitiska ambitioner trots det exceptionellt låga ränteläget. Förklaringen skulle kunna vara att underskott och skuld generellt setts som något negativt och land efter land har därför skapat komplexa hindrande ramverk. Per Jansson framhåller dock att det inte per automatik är negativt med offentliga underskott – utan det beror på omständigheterna. Med en statsminister som nyligen lämnat Finansdepartementet borde förutsättningarna vara goda för en fundamental kursändring.

Smittspridningen är historiskt hög och nya restriktioner infördes från och med 12 januari. För vår bransch innebar det inget nytt utan tidigare restriktioner för den långväga kollektivtrafiken gäller: endast sittande resenärer samt att munskydd rekommenderas i kollektivtrafiken om det inte går att hålla avstånd. Givetvis påverkas företagen i vår bransch starkt av att alla som kan ska arbeta hemifrån. Vi ser dock med förhoppning på andra länder där omikrons brutala framfart inneburit en intensiv men kort tid med hög smittspridning för att sedan kraftigt vika ned igen.

Så här strax före julhelgerna har vi som bransch bjudits på en lång rad goda nyheter. Vi börjar med de efterlängtade banavgiftsreduktionerna för 2020 och 2021 som klubbades i höständringsbudgeten i slutet av november. Glädjande besked är att utbetalning kommer att ske till berörda tågföretag strax före jul. Utbetalningen sker efter en ändring i Trafikverkets regleringsbrev och fördelningen av reduktionerna premierar godstrafiken och den kommersiellt drivna persontrafiken.

Som bekant presenterade Trafikverket nyligen förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Tågföretagen lämnade en första kommentar i början av december. Självfallet är det bra att 80 procent av investeringarna går till järnväg, efter årtionden av underinvesteringar i järnvägssystemet. Underhållet av landets infrastruktur kräver dock mer. Och flertalet viktiga åtgärder ligger mycket sent i planen eller senare – färdigställande av större objekt tillåts för närvarande ta närmare 20 år från planeringsstadiet. Vinterkylan i norra Sverige hindrar inte att Norrland just nu är stekhett för industriinvesteringar. Då är det verkligen beklagligt om stödjande infrastruktur byggs färdigt många år efter industrins exceptionella nyetableringar. Samtidigt står Fehmarn Bält-förbindelsen klar redan 2028 och planens innehåll räcker inte för att möte de transportflöden som då blir ett faktum. Mer effekt skulle uppnås om mer anslagsmedel tillförs och/eller alternativa finansieringsarrangemang tillåts komma på plats

Hur vill vi att vårt framtida samhälle ska byggas? Hur ska vi resa och transportera oss själva, våra varuinköp och vårt gods? Svaret blir en kombination av vad som är möjligt idag och i framtiden och av vad vi vill. Vad vi faktiskt vill är inte en obetydlig fråga, kanske är det den allra viktigaste. När frågan besvaras inom transportpolitiken hamnar tillgängligheten i fokus, men vilken typ av tillgänglighet är det vi som samhälle efterfrågar? På korta distanser: vill vi resa kollektivt i och/eller i kombination med annan delad mobilitet, eller är det med egen elcykel eller elbil som ska parkeras vid destinationen? På längre sträckor: är det sittande i små elbilar på våra motorvägar i kombination med flyg, eller i bekväma tåg mellan våra stadskärnor? Vilken infrastruktur vill vi ha i våra kulturlandskap? Till de många frågorna om vad vi som samhälle faktiskt vill ha måste även läggas klimataspekterna. Utsläppen från transportsektorn måste minska betydligt snabbare än hittills och ett stort bidrag är överflyttning av transporter från väg till järnväg.