Aktuellt

Så här strax före julhelgerna har vi som bransch bjudits på en lång rad goda nyheter. Vi börjar med de efterlängtade banavgiftsreduktionerna för 2020 och 2021 som klubbades i höständringsbudgeten i slutet av november. Glädjande besked är att utbetalning kommer att ske till berörda tågföretag strax före jul. Utbetalningen sker efter en ändring i Trafikverkets regleringsbrev och fördelningen av reduktionerna premierar godstrafiken och den kommersiellt drivna persontrafiken.

Som bekant presenterade Trafikverket nyligen förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Tågföretagen lämnade en första kommentar i början av december. Självfallet är det bra att 80 procent av investeringarna går till järnväg, efter årtionden av underinvesteringar i järnvägssystemet. Underhållet av landets infrastruktur kräver dock mer. Och flertalet viktiga åtgärder ligger mycket sent i planen eller senare – färdigställande av större objekt tillåts för närvarande ta närmare 20 år från planeringsstadiet. Vinterkylan i norra Sverige hindrar inte att Norrland just nu är stekhett för industriinvesteringar. Då är det verkligen beklagligt om stödjande infrastruktur byggs färdigt många år efter industrins exceptionella nyetableringar. Samtidigt står Fehmarn Bält-förbindelsen klar redan 2028 och planens innehåll räcker inte för att möte de transportflöden som då blir ett faktum. Mer effekt skulle uppnås om mer anslagsmedel tillförs och/eller alternativa finansieringsarrangemang tillåts komma på plats

Hur vill vi att vårt framtida samhälle ska byggas? Hur ska vi resa och transportera oss själva, våra varuinköp och vårt gods? Svaret blir en kombination av vad som är möjligt idag och i framtiden och av vad vi vill. Vad vi faktiskt vill är inte en obetydlig fråga, kanske är det den allra viktigaste. När frågan besvaras inom transportpolitiken hamnar tillgängligheten i fokus, men vilken typ av tillgänglighet är det vi som samhälle efterfrågar? På korta distanser: vill vi resa kollektivt i och/eller i kombination med annan delad mobilitet, eller är det med egen elcykel eller elbil som ska parkeras vid destinationen? På längre sträckor: är det sittande i små elbilar på våra motorvägar i kombination med flyg, eller i bekväma tåg mellan våra stadskärnor? Vilken infrastruktur vill vi ha i våra kulturlandskap? Till de många frågorna om vad vi som samhälle faktiskt vill ha måste även läggas klimataspekterna. Utsläppen från transportsektorn måste minska betydligt snabbare än hittills och ett stort bidrag är överflyttning av transporter från väg till järnväg.

Riksgälden räknar numera – till skillnad från tidigare mer negativa prognoser – med överskott i statens budgetsaldo på 22 miljarder kronor under 2021. Och överskottet för 2022 prognosticseras till hela 94 miljarder – en upprevidering med nära 30 miljarder jämfört med prognosen i maj 2021. För 2023 väntas enorma 107 miljarder kronor i överskott, plus uppskattade 30 miljarder i ofinansierade reformer. Enligt regeringens budgetproposition för 2022 ska statsskulden amorteras ner med 240 miljarder de kommande tre åren. Men det var innan de senaste beskeden från Riksgälden, så det finns uppenbarligen utrymme både för avbetalning av statsskuld och för investeringar i framtiden.

Idag har Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen gått ut med ett gemensamt utspel om transporteffektivitet. Samverkan mellan trafikslagen vägtrafik och järnväg bygger på optimering av trafikslagen, både tillsammans och i kombination. Genom samverkan kan vi nå ökad transporteffektivitet, ökad tillgänglighet och stärka Sveriges konkurrenskraft samtidigt som vi bidrar till att nå klimatmålen.

”It’s a no-brainer!” – that was the reaction of Pat Cox, European Coordinator for the TEN-T Scandinavian-Mediterranean Corridor, when commenting on the value of rapid expansion of main lines for high speed trains in Sweden. This was only one of many valuable comments from the EU decision-makers who traveled with us through Sweden on the Connecting Europe Express train in the beginning of October. Kristian Schmidt, Head of Land Transport at DG Move, highlighted in particular the fact that Swedish operators compete in a deregulated market, however, at the same time have the ability to work together for the greater good of the industry.

”It’s a no-brainer!” – så kommenterade Pat Cox, koordinator för EU:s transportkorridor Norden till södra Italien, frågan om värdet av snabb utbyggnad av nya stambanor i Sverige. Det var vid vårt samtalsseminarium i samband med att tåget Connecting Europe Express var på besök i Stockholm som uttalandet lämnades. Och det var en av många värdefulla kommentarer från de tunga beslutsfattare som reste med oss genom Sverige i förra veckan. Kristian Schmidt, chefen för landstransporter på DG Move, lyfte särskilt det faktum att svenska operatörer konkurrerar på en avreglerad marknad men samtidigt har förmågan att arbeta tillsammans för branschens bästa. Andra viktiga teman som lyftes upp var hur transportsektorn ska möta den snabba utbyggnaden av industrin i norra Sverige, hur järnvägen är ett system där svagare länkar behöver åtgärdas för att öka kapaciteten i hela systemet samt hur samverkan om tidtabeller för gränsöverskridande trafik kan optimeras. EU har att bidra till att möjliggöra en sund avreglering med erfarenheter från bland annat Sverige. Se separat artikel inklusive länkar till seminariet.

Idag kommer Connecting Europe Express till Sverige. Tåget som startade den 2 september i Lissabon och kommer besöka 26 länder innan det avslutar resan den 7 oktober i Paris. Vill du veta mer om resan kan du följa den via Connecting Europe Express blogg.

Så äntligen togs beslutet att förbereda för steg 4 (av 5) i regeringens avvecklingsplan av restriktioner vilket meddelades av regeringen i tisdags. För Sveriges tågföretag är det glädjande nyheter när vi äntligen kan ta emot våra resenärer fullt ut igen då Folkhälsomyndighetens råd om att arbeta hemifrån tas bort och en återgång till arbetsplatsen kan inledas. Vi är många som saknat det fysiska mötet som kontoret står för men även möjligheten att sätta oss på ett tåg mot nya äventyr. Det är fascinerande hur snabbt vi lyckades ställa om samhället till den nya förutsättningar som pandemin krävde av oss och lika fascinerande är det att se hur snabbt vi ställer om till en återgång till en normal vardag. Göteborgsvarvet är ett fint exempel på det, där man först ställde in loppet som skulle gått av stapeln i september, men bara några timmar efter nyheten om att restriktionerna lättas åter meddelade: Göteborgsvarvet kan eventuellt blir av senare i år! Det som återstår av restriktioner efter den 29 september – steg 5 – handlar framför allt om att stanna hemma när man är sjuk, hålla avstånd och ha god handhygien.

Det går bra för Sverige. Vi har en stark ekonomi och står redo för återstart efter pandemin. Inför budgetpropositionen 2022 har finansminister Magdalena Andersson utlovat inte mindre än 74 miljarder i reformutrymme. Dessa förhöjda ambitioner borde naturligtvis omfatta ytterligare satsningar på landets eftersatta transportinfrastruktur, våra järnvägar och vägar.