Aktuellt

Till följd av rådande smittskyddsläge och Folkhälsomyndighetens rekommendationer fortsätter den kommersiella persontrafiken att påverkas med låg biljettförsäljning. Samtidigt förväntar sig samhället det normala antalet tågavgångar. Godstrafiken på järnväg hade stora utmaningar redan innan krisen slog till men de visserligen begränsade volymminskningarna som redan inträffat är ett oroande faktum. I en synnerligen utmanande tid har järnvägsbranschen trots allt bidragit till att hålla igång Sverige – men frågan måste ställas: finns uthålligheten? Vi tvingas konstatera att villkoren för dagens järnvägstrafik sammantaget ger begränsade förutsättningar att stödja samhället i en snabb återhämtning efter krisen.

Roberto Maiorana, trafikdirektör på Trafikverket, konstaterade att Trafikverket lyckats väl med sitt ansvar för transportsystemet hittills och övervakar systemet genom trafikledningscentraler för väg och järnväg och förmedlar information om förhållningsregler på stationer och plattformar. Upprätthållandet …

Början av juli är normalt en hektisk tid för Tågföretagens kansli eftersom politikerveckan i Almedalen normalt infaller precis före sommarsemestrarna. Då har nyhetsbrevet dröjt lite och oftast skickats ut augusti. Bra så – för att skapa ordning bland alla intryck om trender inom svensk politik i allmänhet och transportpolitiken i synnerhet har det kommit väl till pass med några veckors tid för eftertanke. Detta coronaår är Almedalen inställt och vi har därför samlat några intressanta ämnen i form av nyhetsartiklar och tillbakablickar som kan bli intressant sommarläsning.

Då är det bara dagar kvar innan det stora flertalet tar en efterlängtad och välbehövlig semester. Men infrastrukturpolitiken vilar inte. Januaripartiernas besked igår om uppdrag till Trafikverket att till den 30 oktober ta fram ett inriktningsunderlag för en ny nationell infrastrukturplan för kommande 12 eller 16 år, inklusive ett omtag avseende byggandet av nya stambanor för höghastighetståg, är synnerligen välkommet inför sommaren. Svårigheterna att nå en bred politisk överenskommelse om finansieringen är väl kända. Då väljer regeringen att följa regelboken för hur politik ska bedrivas i Sverige, det vill säga inleda arbetet med att ta fram en infrastrukturproposition för riksdagen att ta ställning till under 2021.

Klimatpolitiska rådet presenterade den 11 juni en rad rekommendationer för en återhämtningspolitik som leder mot klimatmålen. Regeringen har ansvaret för att i den kortsiktiga krisen handla strategiskt rätt så att även klimatmålen kan uppnås. Det är nu vi har möjlighet att ta stora kliv i denna omställning som är utmanande men även nödvändig. Vi bidrar alla just nu till att minska smittspridningen. Så långt möjligt tar vi oss an omställningen genom att arbeta hemma och nyttja de digitala verktygen, vi undviker kollektivtrafik om vi inte måste resa, vi skyddar våra äldre genom att hålla avstånd. Samtidigt behöver Sverige investera i en fortsatt omställning, dock inte nödvändigtvis i en återställning.

I Januariavtalets punkt 28 står det att ”nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas”. Inte långt efter att bläcket torkade på avtalet började röster höjas kring höghastighetsbanors framtid. Tågföretagens bedömning är att kapacitetstaket är nått och järnvägen måste byggas ut för att Sverige ska kunna uppnå klimatmålen och lyfta över mer gods på järnväg samt skapa förutsättningar för att vidga arbetsmarknaderna så att vi kan pendla längre med rimliga restider.

Vid en presskonferens igår meddelade regeringen att reserestriktionerna tas bort för inrikesresande från och med den 13 juni. Samtidigt bibehålls en lång rad restriktioner för att upprätthålla den fysiska distanseringen som fortsätter att stå i centrum för Sveriges coronastrategi. Det är den minskade belastningen på vården som innebär att Sverige kan lätta på reserestriktionerna. Symtomfria personer ska kunna resa fritt inom Sverige och allt resande sker under personligt ansvar.

EU måste ta sig ur krisläget och samtidigt uppfylla målen för Green Deal. Järnvägen har under de senaste månaderna mer än bevisat sin roll som ryggrad för gränsöverskridande transporter. Idag blir det ett nyhetsbrev späckat med högintressanta EU-teman.

Nationell plan 2022–2033 – det blir den första Nationella planen som sträcker sig efter det numera magiska året 2030! Efter nästan ett års försening tycks det nu äntligen hända saker. Den nyvunna styrfarten för arbetet med planen kan hänga samman med behovet att knyta upp låsningarna kopplade till Arlandas framtid och bygget av nya stambanor. Och när den ekonomiska nedgången är ett faktum är det hög tid att se över prioriteringarna för jobbskapande infrastruktursatsningar och säkra upp framtidens infrastruktur. Om regeringens beslut om fastställande av planen ska hinnas med före valet 2022 så krävs dock ett synnerligen högt tempo. Infrastrukturdepartementet ska lämna inriktningsunderlag till Trafikverket, riksdagen ska besluta om en infrastrukturproposition, Trafikverkets planförslag ska skickas ut på remiss och regeringen ska – förhoppningsvis med stöd av andra partier – fatta beslut om fastställande av planen våren 2022. Det blir tight men skam den som ger sig.

Inom Tågföretagen, Almega och Svenskt Näringsliv har vi successivt kunnat bocka av åtgärder från regeringens sida. Det senaste var omställningsstödet till företag som har tappat en stor andel av sin omsättning, där detaljerna för närvarande utvecklas på Regeringskansliet. Och viktigt för branschen var beskedet om kommande lagstiftning från EU om förlängning av tillstånd, certifikat och regelbundna hälsokontroller. Samtidigt återstår en hel del för att överlevnad och grön återstart inom ramen för klimatmålen ska bli en realitet.