Ett år med pandemin

Det är nu ett år sedan WHO klassade covid-19 som en pandemi och ett år sedan det första svenska dödsfallet blev känt. Smittspridningen i Sverige eskalerade efter sportloven och i slutet av mars stod det klart att pandemin var ett faktum även i Sverige. Järnvägsföretagen såg resenärerna minska drastiskt från en dag till nästa när hemarbete rekommenderas för alla som kunde och riktlinjer om att hålla distansen blev ett måste i kollektivtrafiken. En viktig möjliggörare var att upprätthålla eller köra ännu mer trafik för att minska trängseln. Tågföretagen tillsammans med Svensk Kollektivtrafik, SKR med flera etablerade forumet Gemensam lägesbild för att dela erfarenheter och lösningsförslag. Dessa möten genomförs fortfarande ett år senare men med något längre frekvens.

Den 27 mars 2020 rapporterade Tågföretagen i nyhetsbrev att coronaspridningen slog stenhårt mot järnvägsbranschen. De rekordstora krispaketen speglade allvaret. Tågföretagen som lämnar ett fundamentalt bidrag till samhällsbygget och inväntade att regeringen skulle inse behoven och besluta om ett stödpaket. Både kollektivtrafiken och den kommersiella persontrafiken, liksom godstrafiken på järnväg behövde stöttas och vi efterfrågade likviditetspåverkande åtgärder, exempelvis generell nedsättning av avgifter till myndigheter. Denna uppmaning resulterade i slopade avbokningsavgifter, vilket var en uppskattad gest från Trafikverket men tyvärr endast en bråkdel av den likviditet som rann ur företagen. Andra åtgärder som tågföretagen dragit nytta av är möjligheten till korttidspermitteringar och omställningsstöd vilket på kort sikt minskade kostnaderna.

Redan i april 2020 hoppades vi på en vändning. Tågföretagen skrev ”när det vänder, vilket vi ser tecken på redan i Asien, så blir det dock business-as-usual”. De glädjande beskeden höll i sig under sommaren och i juli uttalade sig statsepidemiologen Anders Tegnell om att han inte trodde att en andra våg av coronaviruset var på väg att drabba Sverige. I augusti kom dyster rapportering: Smittspridningen av coronaviruset har åter tagit fart på flera håll i Europa efter att länderna öppnade upp samhället. I oktober stod det klart att vi stod inför den andra smittvågen och vi började redan då planera för en tredje smittvåg.

Regeringen insåg att det behövdes fler verktyg för att förhindra smittspridningen och beslut togs därför om en tillfällig lag i form av covid-19-lagen som gäller från den 10 januari till den 30 september 2021. Här ges regeringen möjlighet att sätt in åtgärder även för den långväga kollektivtrafiken och den 14 februari klubbades att den som bedriver eller organiserar kollektivtrafik med buss eller tåg, med en linjesträckning som överstiger femton mil, ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra smittspridning. Antalet passagerare skulle inte få överstiga hälften av färdmedlets sittplatser. Tågförtagen gjorde bedömningen att det är orimligt att begränsningen av antalet belagda sittplatser ska omfatta obokade resor. Det saknas både personella resurser samt tid i de tighta tidtabellerna för att ombordpersonal ska kunna hindra resande med periodkort att kliva ombord på tåg på en viss station om beläggningen redan är 50 procent. Trots dessa helt rimliga invändningar klubbades lagen igenom i sin helhet i enlighet med propositionen.

Inga svar om stödåtgärder

Vi har haft ett flertal möten med infrastrukturministern och med statssekreteraren på Infrastrukturdepartementet, dock helt utan resultat i fråga om riktade stöd. I februari 2021 krävde Almega i sin hemställan till regeringen att banavgifterna för tågföretag skulle avskaffas. Trafikföretagen, och i synnerhet de som bedriver långväga kommersiell trafik, har drabbats mycket hårt och burit en stor del av intäktstappet. Vi anser att regeringen borde ha utnyttjat de möjligheter till riktade åtgärder som EU beslutat om, till exempel reduktion av banavgifter. Vårt förslag är att banavgifterna tillfälligt avskaffas under innevarande år, åtminstone för långväga persontrafik under perioden 1 januari till och med 30 juni 2021. Detta skulle utgöra en lindring för hårt prövade tågföretag i en samhällssektor som är kritisk för landets funktion och återhämtning.

Vår intresseorganisation i Bryssel, CER, har under året varit synnerligen aktivt på EU-nivån och har pekat på de enorma förluster i passagerartrafiken – hisnande 250 miljarder kronor inom EU27. CER skickade i februari 2021 ett brev till Margrethe Vestager, EU:s konkurrenskommissionär och kommissionens vice ordförande om att EU-kommissionen bör signalera tydligt till medlemsstaterna att Europas tågföretag behöver ekonomiskt stöd för att minska de negativa följderna av coronapandemin. Stödet ska hjälpa branschens återhämtning och framtida tillväxt.

Tågföretagens senaste möte med våra politiska beslutsfattare var i slutet av februari med statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg. Högst på listan stod stödåtgärder till våra hårt sargade medlemsföretag inom persontrafiken som uppvisar kraftiga omsättningstapp, 50–60 procent för helåret 2020. Hittills har våra framställningar förblivit obesvarade. Regeringens försiktiga hållning avseende reduktion av banavgifter återspeglas tydligt av en interpellationsdebatt mellan Trafikutskottets ordförande Jens Holm och infrastrukturminister Tomas Eneroth den 9 mars 2021.

Trots idoga uppmaningar till vår regering om behovet av stöd för den kommersiella trafiken har stöd uteblivit och vi möter en tuff vår med den dystra nyheten att SJ säger upp avtalet om regionaltåg i Mälardalen.

De regelverk och rekommendationer som har kommit från regering och myndigheter har fått samma effekt som en hög grad av näringsförbud. Våra beslutsfattare letar med ljus och lykta efter ljuset i en tunnel och skjuter därför upp stöd till en bransch där utslagning av mindre operatörer nu är nära förestående.

Under året som varit har vi löpande krävt åtgärder som speglas av några debattartiklar:

Allvarligt läge för tågföretagen

Klimatmart resande efter pandemin kräver åtgärder nu